Den fria rörlighetens välsignelse

Textstorlek:

Trots att vi nu levt med EU och den fria rörligheten av varor och tjänster i 17 år verkar det som såväl myndigheter som styrande politiker, både här hemma och i EU, har mycket svårt att förstå vad rörligheten egentligen innebär.

Annons:

Gång efter annan fattas beslut som tyder på att man aningen inte alls förstår vad rörligheten innebär, eller helt enkelt struntar i det. Vad gör väl ett bondeoffer? Det är väl det samma om några grisbönder tvingas slå igen på grund av kostsamma djurskyddsregler, eller om lökodlingen flyttar utomlands, bara vi har tuffa miljöregler här hemma i Sverige.

Men att man på det sättet nu äventyrar hela skogsindustrin, Sveriges i särklass viktigaste exportnäring, är svårare att förstå.

Det var nämligen ett relativt enigt EU-parlament som nyligen klubbade det så kallade svaveldirektivet. Direktivet innebär att fartygstrafik i Östersjön, Nordsjön och Engelska kanalen ska särbehandlas. Området ska gå före resten av världen i jakten på svavelutsläpp. Från 2015 får fartygen i detta område bara släppa ut 0,1 procent svavel. För resten av världen, och EU, gäller 0,5 procent, år 2025.

Direktivet innebär att det kan bli upp till 40 procent dyrare att transportera varor på sjön från exempelvis Sverige. En mycket stor andel, bortåt 90 procent, av den Svenska skogsexporten går på sjön. Skogsprodukter, papper, massa och sågade trävaror utgör en totalt globaliserad marknad. Skogsbolagen och bruken i Sverige handlar med hela världen, konkurrensen är knivskarp. Det är tämligen lätt att föreställa sig vad 40 procent högre kostnader skulle innebära i konkurrenskraft.

Oavsett vad man tycker om globalisering, avreglering, är det bara att gilla läget. Har vi fri rörlighet av varor, den eftersträvade avregleringen, ja, då gäller det att våra företag, oavsett näring, har regler och förutsättningar som gör att vi kan vara med och konkurrera. Vi kan helt enkelt inte gå för långt före resten av världen med miljöregler och liknande, då flyttar skattepengar, jobb och välfärd ut ur landet, så enkelt är det.

Nu till något helt annat.

Jag har nu det stora nöjet att välkomna er kära läsare till en ny och och ännu piggare Jord & Skog!

Det har nog inte undgått någon att tidningen har fått ett nytt utseende, en ny design. Man kommer att känna igen sig i innehållet, men också hitta en del nyheter. Bland annat en ny, stående krönikör.

Han heter Johan von Schéele. Johan är ekologisk mjölkproducent på Bålby säteri i Västra Närke. Förutom mjölkproduktion ägnar sig Johan åt så skilda saker som gårdsförsäljning, naturvård, skogsbruk, fastighetsskötsel och styrelseuppdrag i näringslivet.

Från och med nu kallar vi oss Svea Jord & Skog. Det blir då helt enkelt lättare att känna igen oss, det finns fler Jord & Skog, men bara en Svea!

Annons: