Saltå kvarn vill se djur hos sina leverantörer

Lisa Trolle, Saltå KvarnLisa Trolle visar kvarnarna. Man mal ett flertal olika sorters mjöšl vid SaltŒå kvarn. Foto: Henrik …Östensson
Textstorlek:

Efter några framgångsrika år, med flera utmärkelser, har Saltå kvarn i Järna haft ett lite tuffare år. Mest pengar tjänar man på import av livsmedel. Men det är är ändå kvarnen, mjölet och brödet, som är kärnan i verksamheten.
Nu inför kvarnen ett nytt spannmålskoncept. Bland annat vill man att det ska finnas kor på de levererande gårdarna.

Annons:

– Det finns flera skäl till varför vi haft ett lite tuffare år. Livsmedelskedjornas egna varumärken drabbar oss extra hårt. När man prioriterar verkar det bara finnas plats för ett märke i hyllorna för de ekologiska sortimenten, då blir det egna varumärken, berättar Lisa Trolle, produktionschef.

Men kvarnsidan fortsätter att öka volymmässigt. Förra året maldes 5 700 ton i kvarnen. Det är mjöl av olika sorter och kvaliteter. Det är fortfarande en liten kvarn. Som jämförelse mal exempelvis Cerealia i Järna 25 000 ton per år, då bara havre.

– Ja, vi mal vete, korn, dinkel, råg och havre. Absolut övervägande del av spannmålen kommer från biodynamiska odlare i Sverige. Men precis som många andra kvarnar importerar vi en liten del för att få fram ett styvare, lite annorlunda gluten, som är svårt att få fram i Sverige.
En stor del av mjölet avsätts i det egna bageriet. Det gamla stenugnsbageriet vid Järna används numera enbart för utbildningsändamål. Brödet bakas i stället i nya lokaler, i Bromma.
– Ett sätt att komma närmare marknaden. Vi säljer ju det mesta brödet i Stockholm med omnejd.
Saltå kvarn säljer sina produkter i en butik på söder i Stockholm och i butiken, vid kvarnen i Järna. Men den stora volymen säljs i livsmedelsbutiker, mestadels Coop.
Förutom mjölet och brödet säljer alltså Saltå kvarn ett importerat sortiment av biodynamiska produkter. Bland annat nötter, gryn, torkad frukt, juicer, vin och annat, som inte går att odla i Sverige. Importsortimentet utgör en stor del av företagets omsättning.

Volymen invägd spannmål i kvarnen har ökat de senaste åren.
– Bara sedan jag började 2006 har vi ökat med mer än 1 000 ton. Att få fram så mycket biodynamiskt odlad spannmål i Sverige är inte lätt. Samtidigt vill vi göra mer för miljön runt Östersjön. Vi inför därför, från och med skörden 2012, ett nytt inköpssystem för spannmål. Vi ska kombinera det bästa från biodynamisk odling med det bästa från den ekologiska odlingen.
Spannmålen ska komma från det Saltå kvarn kallar Ekologiska kretsloppsgårdar. Vad innebär då det?
– Vi vill motverka den obalans i jordbruk som finns i västvärlden. I Västeuropa är mycket av produktionen inriktad på djur. I östra Europa och Ryssland är det spannmålsinriktning. Vi transporterar handelsgödsel och kött österut och spannmål för foder västerut. Därför ska de gårdar som producerar vår spannmål var kretslopp. Det ska finnas djur på gårdarna. 90 procent av allt foder och alla gödselmedel ska produceras på gården. Det ska finnas tvåårig vall i växtföljden. Som vi ser det ska en väl fungerande gård bestå av en balans mellan djur, växtodling och avsalugrödor.
– Utöver dessa grundkrav har vi också en verktygslåda med 130 miljöförbättrande åtgärder som man kan välja ur. Dessa är ordnade i ett slags poängsystem. Ju mer man åtgärdar, desto mer poäng får gården, vilket leder till ytterligare merbetalning.

Merbetalningen är viktig, menar Lisa.
– Ja, det ska vara en signal att det finns någon marknadsaktör som är beredda att betala för de kostnader miljöförbättrande åtgärder. Odlaren ska känna sig delaktig och tycka att det här är roligt. Följs inte ansträngningarna av merbetalning blir det bara fler pålagor, vilket ingen uppskattar.
Det är små och stora saker, som man kan förbättra i sin egen takt. Exempelvis ska en biogasanläggning på gården, där gödsel processas, ge merpoäng, liksom diversifiering i odlingen.
Att certifiera gården enligt biodynamikernas egen certifiering, Demeter, blir frivilligt.
– Vi är övertygade om att det här är vad som behövs för en hållbar livsmedelsproduktion. Vi vill givetvis i första hand ha odlare i Sverige. Men inriktningen på det här är ju att förbättra Östersjön, inget utesluter leverantörer från exempelvis Baltikum eller andra länder i Östersjöns avrinningsområde. Vi vill prioritera miljönyttan och odlarna.
Betalningsmässigt ligger Saltå kvarn över exempelvis Lantmännens ekologiska sortiment.

Saltå kvarn drivs alltså med biodynamiska förtecken. Det är ett fristående aktiebolag. Men flertalet delägare har kopplingar till Antroposoferna i Järna, som också grundade kvarnen i början av 1960-talet.
Den biodynamiska odlingen har ett eget regelverk och certifiering, Demeter. Den utgör ingen motsättning till den ekologiska certifieringen, Krav. Ofta är biodynamiskt odlade livsmedel också Krav-certifierade.
Biodynamikerna går längre, bland annat i tanken på kretslopp, samspelet mellan djur och växtodling på gården. – Företaget främsta mål är inte intjäning. Miljönyttan är viktigast, liksom att utgöra en bra partner för våra odlare. Men för att kunna driva utvecklingen och värna miljön och sälja uthålliga livsmedel måste vi tjäna pengar, menar Lisa Trolle.
Det jobbar totalt cirka 75 personer i företaget. Den nuvarande kvarnen byggdes i början av 1980-talet, då brann den gamla kvarnbyggnaden. Men platsen har betydligt äldre anor som kvarnplats.

Annons: