Ett besök i livsmedelsbutiken

Textstorlek:

Har av frun fått det viktiga uppdraget att handla mat inför vår yngste sons 25-årsdag. Skall jag vara ärlig händer det inte ofta. Känns ovant och jag misstänker att detta är skälet till att listan jag har i handen är extra utförlig med både fabrikat och storlek på förpackningarna noggrant förtecknade.

Annons:

Jaha, det här skall väl inte vara så svårt. Först hämta en shoppingvagn och sedan en rationellt upplagd runda i affären, utan sidoblickar på allt möjligt som ej finns på listan, så skall detta snabbt vara avklarat. Avverkar en fantastisk grönsaksdisk. Inga svårigheter att välja med de tydliga instruktioner jag fått, men det var attan vad många olika varianter på sallad och salladsblandningar det finns. Men svenska råvaror så här års? Inte så lätt att hitta. Så till bröddisken. Hmm, här blir det svårare. Utbudet är minst sagt stort. Vad det står på listan – skivat Lantbröd med havssalt. Efter en stunds sökande hittar jag det jag söker. Vore trevligt att testa något nytt. Hur var det med svenska råvaror? Det här var inte lätt, att läsa det finstilta på alla de okända brödsorter jag har framför mig kommer att ta tid. Fram med glasögonen. Men vaf… det är ju knappt läsbart ens om man har glasögon. Nåväl, jag får väl tumma lite på mina principer. Slänger ned några brödsorter som ser spännande ut. Så iväg till mejeridisken. Där borde jag känna mig mer hemma. Bara produkter från min egen förening gjorda på svensk mjölk. En röd Arlakossa på förpackningen, lätt som en plätt. Som nybliven mjölkbonde fick jag lära mig att hittar jag bara den röda kossan på förpackningen så vet jag att råvaran är svensk. En nyhet för mig då. Jag undrar hur många konsumenter som känner till detta idag?

Utbudet av olika mjölkprodukter har exploderat. Arla är välrepresenterat. Här finns också Valio, Hjordnära och en del av butikens egna varumärken. Är det inbillning eller har Arlas andel i mejerihyllan krympt sedan jag började som mjölkbonde? Nåväl, det finns mycket med Arlaloggan att välja på så det är säkert bara inbillning. Så var det det där med den röda kossan. Inga problem då det gäller mjölk, fil och gräddfil men då jag kommer till Kelda grädde, Creme fraiche, Keso, Bregott och ost blir det problem. Efter att ha läst det finstilta på förpackningarna ser jag att min förening gör dessa produkter både på dansk och finsk råvara. Detta var inte lätt. Efter en längre stunds botaniserande i mejerihyllan inser jag åter att jag åter måste tumma på någon av mina principer. Skall jag köpa produkter från min förening gjord på utländsk mjölk eller produkter från en annan förening gjord på svensk mjölk? Nej, har inte tid att stå här och vela. Får väl göra som andra – strunta i principerna. Fyller snabbt vagnen med det som stod på listan, utan att närmare reflektera över råvara eller förening, och går mot kassan.

Fredag eftermiddag – kön är lång. Vilsamt att bara stå här och filosofera. Påminner mig om att jag för en tid sedan läste att importen av mejeriprodukter till Sverige snabbt ökar. Hur kan detta komma sig? Vi har ju en förening som är starkare än någonsin. Den om någon borde ju kunna hålla den importen stången. Eller – kan det vara så att det är vår förening som importerar? Kan det vara så att det som skulle fungera som en stark kraft mot utländsk mjölk har blivit en Trojansk häst? Jag nekar att tro detta. Det måste finnas andra orsaker till att mjölkproduktionen, under de senaste 15 åren, fallit i Sverige, att antalet Svenska medlemmar i min förening än halverats och att föreningen idag inte klarar av att betala medlemmarna ett pris som ligger i nivå med det genomsnittspris som betalas inom EU.

Annons: