Trotjänare i herrgårdsmiljö

Textstorlek:

Skogs- och jordbruksmaskiner blir allt mer påkostade och avancerade. Men det finns också en annan kategori – slitvargarna – som bara går och går. Under rubriken ”Trotjänaren” letar vi upp veteraner i arbete, fjärran från puts och utställningsskick
På gården Säbylund nära Kumla i Närke finns en rejäl trotjänare, också denna gång en svensktillverkad sådan.

Annons:

– Ja, nog kan man kalla den trotjänare. Den har funnits här sedan den var ny, 1964, så den får ses som avskriven. Det var då en tämligen modern liten traktor, berättar Ingrid Lagerfelt, som driver gården tillsammans med maken Johan.

– I dag är det mest jag som kör traktorn. Vi har en speciell kratta på den som vi använder för att snygga till den stora grusgården här. På det sättet slipper vi spruta mot ogräs. Nu har jag faktiskt också krattat löv med samma anordning, det gick utmärkt.
Men den gamla traktorn har också en funnit konkret uppgift i spannmålsodlingen.
– Den får göra tjänst varje skörd som dragfordon framför vår skärbordsvagn. Det passar den lilla smidiga traktorn utmärkt.

Arbetsuppgifterna har givetvis varierat under alla år som Bustern funnits på gården.
– Ja, det var på min svärfars, K G Lagerfelts tid som den köptes in. Förmodligen beställdes den av den dåvarande förvaltaren. Vi hade också en BM Volvo Boxer, men den är såld.
När BM Volvo introducerade Bustern 1961 var den korrekta beteckningen egentligen BM Volvo 320. Den skulle vara en uppföljare till den populära Victorn, som i början av 60-talet hunnit bli rejält omodern.

Det var den sista traktorn som kunde fås med bensinmotor, en vanlig Volvo B-18, känd från exempelvis Amazonen. De allra flesta levererades dock med en trecylindrig diesel från Perkins.

Traktorn var då en helt nyutvecklad. Till skillnad från Victorn hade den modern design som möjliggjorde insteg från sidan, som på dagens traktorer. Den hade modern, dragkraftkännande hydraulik med djupreglering. Den hade också diffrentialspärr.

Ingrid Lagerfelts traktor är en Buster 400. Den lanserades 1964 och hade då uppdaterats ytterligare, fler hästkrafter, men också ny transmission. Gruppväxeln hade bara fyra växlar, 320 hade fem.. Men å andra sidan hade 400 fått något som saknades på 320, hög och låg, man fick alltså raskt åtta växlar fram och två back.

Bustern försågs med ett kraftuttag som inte bara kunde växla mellan drivhjulsberoende eller oberoende. Den hade också två växlar. Tanken var att två växellägen skulle kompensera för antalet växlar så att det lättare skulle gå att anpassa farten när man exempelvis tröskade med en bogserad tröska. Det blev ett rejält försäljningsargument. Bönderna uppskattade möjligheten att kunna köra på lägre varv när man exempelvis vände hö eller liknande.
Produktionen av Buster pågick till 1969.

 

Annons: