Vi använder mer jordbruksmark än vi har tillgänglig i Sverige

VeteDet har försvunnit mer än en miljon hektar åkermark sedna början av 1900-talet, samtidigt behövs mer mark än vi har tillgängligt för vår livsmedelskonsumtion.
Textstorlek:

Mer än 1,2 miljoner hektar produktiv åkermark har försvunnit i Sverige. Samtidigt går det åt motsvarande 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgängligt för att försörja oss med livsmedel.

Annons:

I sin tidsskrift presenterade nyligen Kungliga skogs och lantbruksakademien en rapport om åkermark, ”Jorden vi ärvde, den Svenska åkermarken i ett hållbarhetsperspektiv.” Kanske bjuder rapporten inte på några revolutionerande slutsatser, men siffrorna och slutsatserna berör onekligen.
I Sverige ökade åkerarealen drastiskt under senare delen av 1800-talet. Nivån stabiliserades under början av 1900-talet på 3,7 miljoner hektar.

Sedan började saker hända. Arealen sjönk drastiskt under hela återstoden av 1900-talet. I dag är vi nere på 2,5 miljoner hektar, det är åtta procent av landets totala areal. 1,2 miljoner hektar åkermark är alltså borta.
Skälen är flera. Ökad produktion ledde till att mindre produktiv mark helt enkelt inte behövdes, och därmed skogsplanterades. Merparten av åkermarken har försvunnit på det sättet.
KSLA vill dock fokusera på den mark som tagits i anspråk till vägbebyggelse, bostäder och annat. Skälet är att man ser det som en irreversibel och därmed allvarligare utveckling.

Den tillgängliga statistiken om vad mark används till är bristfällig, men en del vet man. Mellan 1960 och 1990 minskade exempelvis jordbruksmarksarealen med cirka 440 000 hektar, varav tätortsexpansion orsakade försvinnande av drygt 60 000 hektar, enligt SCB.
Den största tätortsexpansionen på jordbruksmark i Sverige skedde under 1970-talet, framförallt på grund av Miljonprogrammets expansion. Bara mellan 1970- och 1975 byggdes bostäder på mer än 20 000 hektar.

Är då det faktum att åkermark försvinner ett problem? Ksla sammanfattar:
”I Sverige har vi tillgång till 0,3 hektar åker- mark per person. Denna areal är inte tillräcklig för vår livsmedelsförsörjning utifrån den konsumtionsstruktur vi idag har. Med vår import av mat inräknad nyttjar vi cirka 0,4 hektar per person. Detta innebär att vi idag använder ungefär 1 miljon hektar mer än vad vi har tillgång till för livsmedelsproduktion i Sverige. Samtidigt är tillgången på åkermark per person globalt sett ännu mindre, 0,21 hektar per person.”

Det finns med andra ord en rättviseaspekt i att fundera över beslut att bygga nya vägar, industrier eller bostäder på jordbruksmark. Vi lever redan över våra tillgångar när det gäller jordbruksmark.
Ytterligare en aspekt är att den Svenska, eller kanske snarare nordiska åkermarken är unik och särdeles lämpad för livsmdelsproduktion på grund av att den geologiskt är rätt ung och därmed bördigare.

 

Annons: