Kameror och kamfersalva vapen mot mastit.

Kor och kamfersalvaPå Öjeby gård utanför Linköping navänds infraröda kamreror för att tidigt detektera mastit. Foto: Henrik Östensson
Textstorlek:

Att tidigt indikera om en ko är på väg att få mastit kan innebära stora besparingar i en mjölkbesättning. På gården Öjeby utanför Linköping kombinerar man modernast tänkbara teknik med en gammal huskur för att häva mastit, innan den utbryter.

Annons:

 

På Elmia för ett par år sedan visade företaget Agricam, från Linköping sin utrustning för tidig indikering av mastit hos mjölkkor med infraröda kameror. Först nu är produkten färdig. Sedan några månader år arbetar systemet, som kallas CaDDi mastitis, på gården Öjeby.

– När vi började med det här ville vi egentligen hitta en gård där det fanns en del problem med mastit och höga celltal, men vi hamnade här, trots att man här hade mycket bra cellhalter redan innan vi installerade systemet, ser vi tydliga effekter, säger Jan Nystedt, en av Agricams grundare.

Det systemet gör är att det med hjälp av ett par kameror riktade mot kons juver, tar en mängd infraröda bilder när korna är på väg in för mjölkning. Dessa bilder behandlas sedan i ett datasystem.

– Bilderna indikerar temperaturförändringar. Bilderna vägs mot den övriga besättningen och den enskilda kon. Det hela är sedan kopplat så att kons transponder identifierar vilken ko det är. Att juvret blir varmare indikerar att det är en infektion på gång.

– Vi är mån om kornas hälsa här. Både av omtanke och ekonomiska skäl. Som KRAV-producent tycker man det är bra att slippa antibiotika-behandling. Vi har ju dubbla karenstiden när vi antibiotikabehandlat, berättar Jan-Erik Samuelsson på Öjeby gård. På gården finns 350 kor i ekologisk produktion. Korna mjölkas i mjölkgrop.

– Det vi gör är att när vi får larm om en temperaturhöjning på en, två grader i samband med en mjölkning ser vi, vid nästa mjölkning, till att använda en gammal huskur, vi smörjer in juvret med kamfersalva. Resultaten har varit bra. Om vi jämför den första tvåmånadersperioden med den innan, då vi inte hade systemet, så har sju antibiotikabehandlade kor blivit två. Här kan vi alltså se tydlig ekonomisk effekt.

– Vi kanske smörjer 5-6 kor per dag med kamfersalva. Vi har också, med kamerasystemets hjälp, sett att vissa kor reagerar med temperaturperaturhöjning på vissa situationer, och därmed blir känsligare för mastit. Det gäller exempelvis när vi flyttar kor mellan grupperna. Därför har vi försökt minimera sådant, berättar Karolina Hårsmark som arbetar i ladugåden.

I och med att man tar till kamfersalvan snabbt så kan man oftast häva mastiten innan den leder till högre celltal och att kon måste tas ur den ordinarie mjölkproduktionen.

– Det är numera ovanligt att vi behöver ta undan kor ur produktionen på grund av förhöjda celltal

– CaDDi mastitis ska inte vara någon veterinär. Det vi ska tillhandahålla är ett system som talar om när det sker en temperaturförändring i juvret. Hur exakt systemet ska visa och vad informationen ska användas till måste bli upp till användare, även om vi kan ge råd, fortsätter Jan Nystedt.

Det är inget billigt system. En anläggning med två kameror kostar cirka en halv miljon. På en gård av Öjebys storlek behövs fyra kameror.

– Men vi vågar lova att det här är en bra investering. När vi kalkylerar ser vi att investeringen kan ha betalat sig på tre år. Förhöjda celltal och mastit kostar mängder med pengar för mjölkproducenterna, säger fortsätter Jan Nystedt.

Det finns system för indikering av mastit hos andra tillverkare.

– En skillnad är att våt system inte innebär några löpande kostnader för förbrukningsmaterial.

Kamerorna är placerade där korna går in till mjölkgropen. Systemet går att anpassa till alla system som finns för lösdrift, även robotar.

– Kanske är det här extra viktigt vid robotmjölkning. I såsan stall minskar ju den direkta kontakten med kor ytterligare.

– Ett problem är att vi än så länge inte är integrerade i ladugårdens övriga datasystem. Vi för förhandlingar med de stora tillverkarna av mjölkningssystem och är tämligen nära uppgörelser åtminstone med några av dem, menar Jan Nystedt.

– Med en sådan integrering skulle vi få larm om temperaturhöjningar tidigare, i samband med mjölkningen. Nu kan vi som tidigast sätta in vår behandling med kamfersalva mjölkningen efter. Beroende på hur stressigt det är kan det ibland bli dagen efter larmet, säger Jan-Erik Samuelsson.

Henrik Östensson

Fakta Mastit

Den senaste statistiken vi hittat om mastit handlar om 2004-2005. Då registrerades 16,2 mastitfall per 100 SRB-kor och 18,5 mastitfall per 100 holstein- kor. Under samma period slogs 6,1% av korna ut i SRB-populationen ut på grund av mastit. Andelen holstein-kor som slogs ut på grund av juversjukdom var marginellt högre, 6,3%. Får kon mastit innebär det tusentals kronor i veterinärkostnader, merarbete och störningar i produktionen. I värsta fall måste den slås ut. Kostnaderna för mjölkproduktionen i landet räknas i tiotals miljoner per år.

Annons: