Färre kor skiter mindre

Textstorlek:

Det finns få debatter som präglas av så mycket okunnighet och tyckande som den om kors farlighet för miljön.

Annons:

Kanske bidrar korna till växthuseffekten och fiser ut en massa metan. Men man glömmer hela tiden en massa saker. Det saknas ett helhetsperspektiv.
Man hör ofta att griskött och kycklingkött skulle var mer klimatsmart än nötkött. Det är väl inget fel på gris och kyckling, men man verkar med det påståendet helt glömma bort det faktum att kor äter gräs och kycklingar och grisar äter spannmål.
Faktum är ju att på en rätt stor del av den åkerareal vi har tillgänglig i Sverige går det inte att odla något annat än just gräs med någon större lönsamhet. Tittar man globalt hålls ju ofta kor och får på mark där knappt ens gräset växer.

Att inte utnyttja den marken för kött- och mjölkproduktion gynnar knappast miljö och världshushållning.
Och hur gärna än vegetarianerna skulle vilja det kan inte människor leva av gräs. Man glömmer att skälet till att vi en gång började hålla kor, får och getter faktiskt var deras förmåga att omvandla lågvärdigt protein i gräs till protein som vi kan tillgodogöra oss. Både i form av kött och mjölk.
Man glömmer också att vi, för att få ett hållbart jordbruk, kanske skulle behöva fler gräsätare. Inte minst i det ekologiska jordbruket är vallgrödan viktig, ibland avgörande i växtföljden. Gödselns betydelse ska heller inte underskattas. Lokalt är problem med jordens struktur vanliga. Jorden blir mer och mer svårodlad och kräver allt högre insatser. Ofta är lösningen en rejäl giva stallgödsel.

Även naturvärdena glöms bort. En mycket stor andel av den Svenska faunan är beroende av betande kreatur i landskapet. Allt från små små kryp upp till fåglar. Det finns dessutom ett ständigt underskott på djur som kan beta naturreservat, stadsnära grönområden, skärgårdsöar och andra naturvärden.
Just nu minskar antalet kor snabbt i Sverige, inte minst inom mjölkproduktionen. Varken i mjölkproduktion eller köttproduktion är lönsamheten något att hurra för. Vilken effekt får det på den biologiska mångfalden? Vad händer när korna inte räcker för att beta områden man vill ska hållas öppna?

Inte minst politiker har svårt att se sambanden och verkar inte vilja sätta sig in i helheten. Häromdagen gick exempelvis Socialdemokraterna ut med en debattartikel där de kritiserade regeringens syn på ekoodling. Man sade sig vara emot en eventuell köttskatt. Vad man däremot ville se var en höjd skatt på handelsgödsel, för att, ”stimulera en ökad användning av stallgödsel”. Frågan är var man ska få den gödseln ifrån när det blir allt färre kor?
Kanske borde en rimlig väg vara att istället angripa transportsektorn. Den står för 60 procent av koldioxidutsläppen. Det gynnar knappast miljön att köra kött från andra sidan jorden för en ökad konsumtion. Nej, fram för en ökad konsumtion av svenskt kött och svensk mjölk, gärna närproducerat. Det är bättre för både miljön och mångfalden.

Annons: