Myror kan försvara skogsplantorna

Skalbagge
Textstorlek:

Skalbaggar som äter ogräsfrö i fälten och myror som försvarar skogsplantor mot snytbaggar är två exempel på vad mångfaldstänkandet kan bidra med.

Annons:

– Det kan vara en bra idé för skogsägaren att se till att det finns myrstackar kvar på hyggena, säger forskaren Vitezslav Manak vid SLU.
Insekter är små och inte sällan förbisedda i jordbruk och för skogsbruket. När bekämpning sätts in för vissa skadeinsekter finns det flera exempel på att insekter också kan bidra med nyttiga tjänster. Nyligen presenterades försök och forskning som bland annat visar att helt vanliga skalbaggar äter upp ogräsfrön och att skogsmyror mycket väl kan hjälpa till att hålla snytbaggen borta från nyplanterade skogsplantor.

Att man under flera år utnyttjat insekter för att bekämpa skadeinsekter i främst växthusodling är ingen direkt nyhet. Men nu tar forskningen steget vidare och har tittat på hur det ser ut på vanliga åkrar. Det är försök i England som visar att skalbaggar i fält kan påverka mängden ogräsfrön. I ett antal provytor i den traditionella odlingen har man under ett år undersökt förekomsten av skalbaggar och nivån på ogräsfrön.
Flest skalbaggar hittade man i fält med sockerbetor, men även i grödorna majs, höstraps och vårraps var andelen skalbaggar betydande. Ju fler skalbaggar desto mindre förråd av ogräsfrön. Det är främst jordlöpare och ytterligare några arter som visat sig intresserade av fröätandet. Det bästa resultatet har man sett på frön till tvåhjärtbladiga ogräs.

I forskningsprojektet konstateras att även om skalbaggarna leder till en femprocentig minskning av variationen ogräsfrö så ligger den i nivå med den årliga påfyllnaden av ogräsfrö i en åker. Dessutom bedömer man att fler skalbaggar i odlingen kan bidra till en lägre användning av ogräsmedel.
I kampen mot snytbaggen har det under årens lopp kommit åtskilliga exempel på skydd, kemiska eller mekaniska. Vid SLU har forskaren Vitezslav Manak under en tid studerat myrornas möjlighet att försvara nysatta skogsplantor mot snytbaggeangrepp. Sockrade plantor har visat sig minska angreppen tack vare det försvar som stackmyrorna bidrar med.

– Plantor som hade sockerbete på sig skyddades av myrorna jämfört med andra plantor i samma område. Stackmyror och en del andra myrarter livnär sig till stor del på socker som utsöndras från bladlöss, så kallad honungsdagg. Det är samma utsöndring som tambiet ibland använder som råvara för honungen.
I försöken användes granplantor som sattes parvis på hygget. En av plantorna fick ett rör med socker och den andra ett tomt rör. I en del av försöken testade han även att ha sockerproducerande löss på några plantor och där kunde han konstatera att myrorna blev aggressiva mot snytbaggar som försökte klättra upp på granplantan. Även om lössen kan suga viss näring ur barren borde det inte skada plantan. Det är värre med gnaget på stammen som snytbaggen åstadkommer.

– Det kan vara en bra idé för skogsägaren att vårda skogens myrstackar. Man kanske inte ska hugga ner alla träd utan försöka skapa bra miljöer för myrorna genom att lämna kvar trädgrupper, avslutar Vitezslav Manak.

 

Annons: