Nu sparkar energiverken ut salix ur bränslemixen

Ena energiEna energi överger nu de lokala salixodlare runt Enköping som inte har avtal om spridning av rötslam.
Textstorlek:

Utgående energicertifikat och låga energipriser har gjort att kraftvärmeverken nu ser över sina kostnader. Salix och skogsbränsle står tillbaka för billig så kallad RT-flis.

Annons:

 

Ena Energi i Enköping hör till dem som kommer att minska andelen salix och skogsbränsle. Ilskan växer hos framför allt salixodlare som under åren uppmuntrats att odla salix för lokal avsättning.

Ena energi är ett kommunalt kraftvärmeverk i Enköping som levererar både el och värme. När anläggningen bygdes i början av 1990-talet fanns ett stort intresse från Upplandsbönderna att leverera biobränsle.

– Allt möjligt diskuterades, bland annat halm, rajgräs. Men till sist hamnade vi på salix, minns Gustaf Andersson på Petersbergs gård, Gammalbo, Enköping, som odlar salix.

Dåvarande Vid denna tid på året har de flesta valberedningar i våra föreningsföretag hunnit presentera sina förslag på hur de vill att styrelserna under kommande år skall se ut. Besluten tas på stämmorna men valberedningarnas arbete har pågått i åtskilliga månader. Det är på stämmorna som vi medlemmar har möjlighet att påverka vilka vi vill skall sitta i styrelserna och hur våra företag skall styras. Alla som deltagit i stämmor vet hur svårt det är att påverka de genomarbetade förslag som då läggs fram. Är vi nöjda med vad våra företag har presterat eller vill vi få till förändringar? vd:n för Ena energi, Eddie Johansson, tillhörde de drivande. Ena såg salix som ett bra, lokalproducerat alternativ och manade på jordbrukarna att plantera.

Olika samarbeten inleddes och avtal skrevs. Man skrev exempelvis avtal med jordbrukare om att ta emot rötslam på salixodlingar. Företaget rent av arrenderade mark för att få fram mer salix.

Samarbetet med jordbrukarna och salixodlingen blev rikskänd och delegationer från hela världen besökte Enköpings fjärrvärmeverk.

Men nu råder delvis nya tider.

– Vi blev av med våra energicertifikat i december. Det är ett antal miljoner vi måste ta in på annat sätt. Det vi kan göra är att spara på bränslet. RT-flis är mer än 100 kronor billigare mer megawatt än skogsflis, dit vi räknar salix, berättar Ena energis bränslechef, Peter Nyström.

Hur mycket salix man använt har varierat.

– Ja, som mest har vi kanske eldat 20 procent salix. Den andelen kommer att minska rejält. I fortsättningen kommer det kanske att bli fem-sex procent. Vi inriktar oss då helt på den salix som odlas nära staden, i samarbetsavtal, där man alltså också sprider rötslam.

– Det viktigaste skälet är priset. Men det finns också andra skäl. Salix har aldrig riktigt levt upp till de krav vi måste ställa på bränslet. Leveranssäkerheten är ett problem. Det finns bara en skördemetod. Den bygger på att det inte är för mycket snö men ändå rejält med tjäle att köra på. Det har gjort att vi ibland inte fått den volym vi räknat med. Det har också förekommit stor variation i vattenhalt. Det har gjort att salter, som fräter på pannorna, varit ett problem.

– Jag skulle säga att salixodling aldrig riktigt fått en rimlig chans. Teknikutvecklingen har inte fungerat, anser jag.

– Man har gödslat med pengar från olika myndigheter, men man har ändå inte lyckats nå resultat. Jag tror det mycket handlat om en organisationsfråga, menar Peter Nyström.

Ena energi har köpt in salixflis via Farmarenergi i Mälardalen. Det är en bolag som ägs av ett 60-tal salixodlare i Västmanland och Uppland.

– Vi har viss förståelse för att man under en period minskar salixeldningen i pannorna. Men jag tror att man är lite kortsiktig om man skär ner mycket. RT-flis kommer inte alltid att vara billigt. De salixodlare som plöjer upp sin salix kommer aldrig att plantera på nytt. På sikt kan det leda till ännu högre bränslepriser, menar Börje Ohlsson, Farmarenergis ordförande.

– För mig som inte velat få in rötslam på mina ägor innebär det här att jag nu står utan avsättning för min salix. Jag har 17 hektar oskördat. Den har väntat på skörd i tre år nu. De första två vintrarna inföll inte rätt väder. I år har efterfrågan försvunnit. Salixen är ju beroende av lokal avsättning. Jag vet inte vad jag ska göra nu, säger Gustaf Andersson.

Fakta:

RT-flis består av flisat så kallat returträ, alltså trä från rivningar, gammalt embalage, uttjänta lastpallar och så vidare. Det finns gott om RT-flis på marknaden. Det sker en import. I vissa EU-länder, bland annat Storbritannien, finns en hög deponiskatt som gör att man måste bli av med RT-flisen.

Ena energi köper dock sin RT-flis lokalt i Stockholmsområdet. Eftersom det är en tillväxtregion, där det byggs mycket, rivs det också en del. Det ger god tillgång på RT-flis.

 

 

Annons: