SVA forskar om mastit hos får

tackaDet finns lite kunskap om juverinflamation, mastit, hos tackor.
Textstorlek:

Nu ska SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, forska om juverhälsa hos får. Juverinflamation hos tackor är till stor del ett outforskat område. Kunskap behövs eftersom problemen i hög grad påverkar ekonomin hos lammproducenterna. Pengarna till projektet kommer från Stiftelsen för lantbruksforskning.

Annons:

– Det finns rätt lite kunskaper på det här området. Hur vanlig är sjukdomen i fårbesättningar? Vilka bakterier orsakar den hos får? Hur påverkas lammtillväxten i besättningar med dålig juverhälsa? Det är bara några av de frågor vi vill ha svar på, säger projektledaren Ylva Persson på SVA.

Forskningen ska innehålla flera moment. Men 20 fårbesättningar runt om i landet ska studeras med bland annat mjölkprover. Proverna ska studeras på samma sätt som man analyserar mjölkprover från mjölkkor. SVA kommer att analysera mjölkproverna genom celltalsräkning, traditionell bakterieodling, artbestämning av bakterier med maldi-tof-tekniken och resistensundersökning av juverbakterier.

– Vad vi kan se är att flertalet av de kliniska mastiter som tackor drabbas av, alltså där tackan blir sjuk och hon får veterinärvård, så är det mastitbakterier av samma slag som hos mjölkkor, berättar Ylva Persson.

– Det rör sig ju i princip om två huvudgrupper av bakterier. Dels de som smittar genom miljön, som finns i gödsel, strö, och liknande. Dels de som finns på djuren.

Mycket rön från hur man hanterar mastitrisker går att överföra från kornas värd. Vilka skötselfaktorer kan påverka, vad kan man göra i besättningen?

När det gäller de djurbundna bakterierna är det svårare.

– Ja, här handlar det om rena smittskyddsåtgärder. Har man exempelvis en tacka som har mastit kanske hon inte ska ut i gruppen med de andra djuren. Kanske behöver man göra prover på tackor innan man rekryterar djur. Vilken betydelse har arv? Det är många frågor som behöver svar. Men innan vi kan börja ge relevanta råd måste vi ta reda på hur vanligt det är med mastiter hos får och hur de påverkar, hur stort problemet är.

– Jag tror överhuvudtaget att kunskapen om hur man arbetar med mastit ute i besättningarna är låg. Ofta tillkallas inte veterinär. Om tackan blir riktigt sjuk tas hon bort eller får gå kvar, ibland med en spene borta, menar Ylva Persson. Projektet och provtagningarna kommer att dra igång under sommaren och fortsätta nästa år.

Annons: