Kranvåg kan ge entreprenörer snabbare betalt

KranvågMed våg i kranen kan såväl entreprenörer som skogsägare få betalt snabbare.
Textstorlek:

Att mäta och värdera, grot, ris, för betalning till markägare och entreprenörer har hittills varit lite knepigt. Bland några av Sveaskogs entreprenörer har man nu provat att använda kranspetsvåg på grotskotarna. Precisionen har visat sig mycket bra.

Annons:

De system som finns har gett mycket långa ledtider för de entreprenörer som kör ut grot. Det är inte helt ovanligt att man får vänta uppåt ett år på betalning. Orsaken är att groten helt enkelt mäts först när den körs iväg för att flisas vid ett värmeverk eller terminal.

– Kranspetsvågen mäter varje knippa som skotaren lastar av vid vägkanten. Risken är annars att själva lastningen på hygget stör vägningen samt att man tappar grot på vägen, säger Jim Edström, produktionstekniker vid Sveaskog i Norrbotten och den som styrt försöken.

Resultaten från kranvågen matas i ni skotarens dator, som ackumulerar resultatet för hela objektet under dagens gång.

– När föraren av skotaren signalerar att han kört ut all grot som finns på platsen skapas en så kallad PRL-fil, som skickas iväg och sedan utgör underlag för betalning till entreprenören.

I dagsläget används filen bara för entreprenörens betalning, men på sikt kan den komma att utgöra betalningsunderlag även för säljande markägare.

Att vågen verkligen är precis och mäter exakt mängd är givetvis viktigt.

– Ja, kranspetsvågen kalibreras dagligen. Det går till så att entreprenören har med sig en fast vikt som han väger före varje arbetspass. Den väger 406 kilo. Avvikelsen får vara två procent.

Kalibreringen sker även på andra vis.

– Ibland lastar vi också ett lass rundvirke som sedan körs iväg till en av Virkesmätarföreningens mätstationer och mäts. Vi väger sedan ihop resultaten för att se eventuella avvikelser.

I Sverige har kranspetsvågar varit ovanliga. I Finland, däremot, är de mer eller mindre standard.

– Här har man använt en del bankvågar, alltså vågar under skotarens lastutrymme. De har visat sig fungera någorlunda till rundvirke, men sämre till grot. Det beror på att vikten i ett grotlass kan vara ojämnt fördelat, fortsätter Jim Edström.

Jim är övertygad om att metoden med kranspetsvåg på sikt kommer att användas även för att mäta timmer och massaved.

– Ja, jag tror vi kommer att få se vågarna mer eller mindre bli standard på skotare.

Annons: