Det går aldrig att återställa packningsskadad jord

JordgropJohn Löfqvist på Agrifocus visade hur packning påvekrar jorden.
Textstorlek:

När Ekologiska Lantbrukarna i Örebro län samlades på Wittvångs gård, nära Marieberg i Örebro, var det jordstruktur, packning och bördighet som stod i fokus. Flera jordgropar hade grävts. I centrum, eller snarare på botten, stod växtodlingsrådgivaren John Löfkvist från Agrifocus.

Annons:

– Vi skulle i princip kunna odla utan jord, men det vore att slita i onödan. En bra markstruktur, en bra jord, är det som gör jobbet åt oss, menade John Löfkvist.

Det måste finnas plats i jorden för vatten. Rötterna, som är helt avgörande för odlingen av all gröda, måste hitta in i varje aggregat, lerklump, för att komma åt vatten och näring. Vid packning trycks strukturen ihop, jordens tomrum minskar. Rötterna väljer att gå i de få sprickor som blir kvar i jorden.

Rötterna strävar bara ner i jorden, de har ingen sensorisk förmåga för att känna efter vatten och näring. Det rötterna kan göra är att vika av och följa minsta motståndets lag. Rötterna innehåller ett tillväxthormon som om roten tar i något för hårt, samlas på ena sidan av roten. Då växer roten mer där, och kröker av. Hittar då roten en spricka samlas alla rötter där, vilket gör att vatten- och näringsupptaget försvåras. Tillväxten hämmas och grödans känslighet ökar för yttre faktorer som torka, vatten, olika angrepp, svamp och liknande.

– Med en fin marksturktur sprider sig rötterna jämnt och når in i all jord. Då får man ett optimalt näringsupptag, en stark planta.

Vid packning skadas strukturen långt ner i jorden, både matjordslagret och alven påverkas.

– Ja, packning i matjordslagret påverkar odlingen mest, åtminstone på kort sikt. Packningen påverkar strukturen. Det innebär att man måste öka insatserna. Det blir svårare att etablera gröda, man får köra mer för bra bruk, gödsla mer, spruta mer. Grödorna blir känsligare både för torka och för blöta. En ond cirkel. För att förbättra läget kör man kanske ännu mer vid tider när man inte borde köra alls, packningen tilltar ytterligare

– Packningskador i matjordslagret påverkar ofta resultatet snabbt och rätt mycket.

Men matjordslagret går ofta att återställa, eller i alla fall förbättra. En bra vinter med lite snö och tjäle som kommer och går kan förbättra jordstrukturen. Strukturkalk och framför allt en väl fungerande dränering kan förbättra läget.

När det gäller skadorna på alven, däremot, är skördeskadorna mindre. De kommer också på lång sikt. Det har dessutom visat sig svårt att göra något åt packningskador på alvlagret.

– De försök som gjorts med exempelvis alvluckrare har inte förbättrat situationen, snarare tvärtom. Här får man nog se skadorna som permanenta. Skördeminskningen sett under många år kan bli bestående.

– Tidpunkten för körning är viktig. Ekoodlare har ju uppmanats att plöja sent för att minska näringsläckage. Samtidigt ökar det riken för att man plöjer när det är för blött och därmed ökar packningen. Någon slags medelväg är att föredra, fortsätter John.

Utrustningen är också viktig.

– Jag tror inte på band. Det har visat sig att dubbelmontage ger mindre packning. Man sprider ut marktrycket i flera bärpunkter. Dubbelmontage är också bättre än breda twindäck. Två smala hjul packar mindre än ett jättebrett. Hjulens rörelse framåt orsakar mer packning än själva trycket neråt. Det liksom knuffar jorden lite framför hjulet, hävdar John Löfkvist.

Mindre däcklaster minskar packningen. Fler hjul är alltid bättre än få.

Nere i gropen visade John bland annat olika sturktur, hur packad jord faller sönder i större och mer kantiga aggregat. Rötterna har sökt sig till maskgångar och sprickor. I bättre struktur finns rotrådarna inne i aggregaten.

– I en växtföljd med vall och stallgödsel är jordstrukturen betydligt bättre, fortsätter John Löfkvist.

– Att helt återställa jord som skadats svårt av bristande dränering och packning går inte. Men man kan vidta åtgärder för att förbättra jorden och få den att fungera bra igen. Bättre växtföljd, förbättrad dränering, strukturkalk, stallgödel eller biogödsel är vettiga åtgärder, avslutar John Löfkvist.

 

Annons: