Kommuner tolkar planlagen fel

Varje år tas jordbruksmark i anspråk för andra ändamål. I Valbo utanför Gävle har åtskilliga hektar mark istället blivit butiker. Foto: SOSundin
Textstorlek:

Varje år förvandlas 700 hektar jordbruksmark till bebyggelse, industrimark eller köpcentra. Miljöbalkens lagrum, som reglerar när marken får användas, fungerar inte i kommunerna som på helt andra grunder tar till jordbruksmark. Jordbruksverket redovisar en utredning och en enkät som pekar mot fortsatt felaktig användning av jordbruksmark.

Annons:

 

Varje år förvandlas 700 hektar jordbruksmark till bebyggelse, industrimark eller köpcentra. Miljöbalkens lagrum, som reglerar när marken får användas, fungerar inte i kommunerna som på helt andra grunder tar till jordbruksmark. Jordbruksverket redovisar en utredning och en enkät som pekar mot fortsatt felaktig användning av jordbruksmark.

Jordbruksverket fick i början av året regeringens uppdrag att utreda hur kommunerna följer den lag i miljöbalken som reglerar kommunens möjligheter att använda jordbruksmark i sin kommunala planering. I lagrummet står det att jordbruksmark endast i undantagsfall får exploateras och att det då skall finnas väsentliga samhällsintressen som föranleder markanvändningen.

Nu kan Jordbruksverkets utredning visa att kommunerna i stor utsträckning inte tillämpar lagstiftningen i miljöbalken. Många kommuner skriver visserligen in lagrummet i exempelvis översiktsplanerna men väljer ändå att använda jordbruksmark. Utredarna konstaterar att det i många fall från kommunalt håll formuleras vad som är ett väsentligt samhällsintresse och kan på det sättet ändå gå vidare och använda jordbruksmarken.

Stor osäkerhet råder dessutom hos respektive länsstyrelse då man skall ge kommunerna rådgivning om lagrummet och dess tillämpning. I den enkät som ingår i utredningen säger länsstyrelserna att man är osäker och önskar bättre underlag och riktlinjer för hur man skall kunna hjälpa kommunerna att bättre hantera jordbruksmarkens långsiktiga värde. Även från kommunalt håll vill man ha en bättre rådgivning.

En sammanställning visar att under perioden 1996-2005 exploaterades cirka 3 400 hektar jordbruksmark i Sverige. Motsvarande siffra för perioden 2006-2010 var 3 000 hektar. Regionerna skiljer sig helt naturligt något med de utpräglade slättlandskapen där mer mark tagits från jordbruket i jämförelse med andra regioner. Men det finns exempel på regioner med lägre andel jordbruksmark där exploateringen ändå varit förhållandevis hög.

I jordbrukslandskapet Skåne konstateras att jordbruksmarken minskade med 13 000 hektar under perioden 1962 till 2000. Det motsvarar hela sju procent av den totala åkermarken i landskapet.

Sammanställningen av kommunernas översiktsplaner de närmaste 30 åren visar att närmare 9000 hektar åkermark kommer att användas för något annat än odling eller bete. Det är en utveckling som många företrädare för svenskt jordbruk ser som en fara nationalekonomiskt men även för jordbrukets enskilda företagare.

Miljöbalkens skrivning hänvisar till ett riksintresse när jordbruksmark får användas för andra ändamål. Här konstaterar utredarna att det råder brist på kunskap och kanske även ovilja att ta hänsyn till begreppet riksintresse. I praktiken visar det sig att det är allt för lätt att kommunerna i sin planering anger riksintresse för det som egentligen är kommunens eget behov av mark för industriverksamhet eller som i många fall ett nytt eller utökat affärsområde.

Jordbruksverket konstaterar i sin utredning att befintlig lagstiftning tidigare bedömts som tillräcklig men samtidigt att utredningen klart visar att lagen inte tillämpas eller följs på kommunal nivå.

En miljövårdsberedning som beräknas klar under sommaren 2014 kommer med förslag till åtgärder för att skärpa bestämmelserna och att ge mer klarhet i begrepp som riksintresse och jordbruksmarkens användning.

Sosundin

Annons: