”Att pressa löner är inte framtiden för skogen”

Joakim Gustafsson på företaget Svensk Skogsservice, som jobbar med ombud över hela landet.
Textstorlek:

Att jaga arbetskraft utomlands för att sänka kostnader, eller för att överhuvudtaget kunna rekrytera, är knappast lösningen långsiktigt för skogsbruket, menar Joakim Gustafsson, som driver företaget Svensk Skogsservice i Dalsland.

Annons:

Har du stött på exempelvis polacker med röjsåg i skogen? Inte så konstigt, för under de senaste tio åren har andelen svensk arbetskraft sjunkit rejält inom skogsvård, röjning och plantering.

Orsaken är inte i första hand att den utländska arbetskraften är billigare, utan snarare att det råder brist på svensk personal med rätt kompetens som vill ta jobben.

– Utländsk personal, exempelvis från Polen, blir ofta rentav lite dyrare, eftersom det medför en del merarbete för oss, menar Joakim Gustafson, ägare och grundare till Svensk Skogsservice i Dals Ed, en av landets större aktörer inom skogsvård och med ombud över hela landet.

–Vi och andra seriösa skogsföretag följer svenska kollektivavtal och betalar avtalsenlig lön till vår utländska arbetskraft, samma lön som svenskar skulle få.

Problemet är att lönenivån gör jobbet oattraktivt. Inga svenskar söker skogsjobb.

– De vi söker vill ha ett fysiskt krävande, tufft utomhusjobb. De får det, men betydligt sämre betalt än exempelvis snickare eller takplåtslagare.

Joakim menar att trenden går mot att vi kommer att få se utländsk personal även i skogsmaskinerna.

– Det blir allt svårare att rekrytera folk. Om vi jämför skogen med exempelvis de som kör gula maskiner så är det mindre attraktivt att köra skogsmaskin. Som skogsmaskinförare är man ensam ute i skogen och jobbar långa pass. Kör du exempelvis grävmaskin kan du ta en fika med arbetskamraterna i en uppvärmd koja, åka hem klockan fyra, och ändå få samma, eller rent av bättre, lön.

Joakim menar dock att arbetskraft från exempelvis Polen inte heller är någon framkomlig väg i längden.

– Polacker och folk från baltstaterna,delar vår skogstradition. De är ofta minst lika bra i skogen som svenskar. Men vi har räddats av en seg lågkonjunktur. När ekonomin vänder kommer polackerna att välja andra och mer välbetalda jobb på hemmaplan. Vi ser redan nu att det blir allt svårare att rekrytera i Polen. Det finns företag som har vänt sig till exempelvis Rumänien och faktiskt också Afrika för att hitta folk. Det finns säkert utmärka arbetsmänniskor där. Men deras erfarenheter av skogsarbete är knappast av nordiskt slag. Den kultur vi har av privat ägande i skogen, att utnyttja den som resurs, finns inte där. Ska vi bibehålla ett lönsamt, konkurrenskraftigt skogsbruk, med ett rykte av god kvalitet och skogsvård, då är inte det vägen vi ska ta.

– Den enda framkomliga vägen är att göra skogsarbeten attraktivare att söka. Både vi och våra uppdragsgivare, skogsindustrin, måste inse att bra skogsskötsel och kompetenta maskinförare måste få kosta. Det är en fråga om information. Röjning är en lönsam investering om den blir rätt utfördoch  i rätt tid. Kvalitet lönar sig i skogen precis som när det gäller snickeri- eller rörmokeriarbetem. Att pressa löner är inte en framkomlig väg, sådant tillhör det förgångna.

– Vi vill ju vara ett företag som gör rätt för oss och följer reglerna med vår utländska arbetskraft. Ett problem är sjukvården. När man kommer till oss och tecknar avtal följer man svenska arbetslagar. Man blir arbetsrättslig mening en svensk, man betalar skatt här. Men när det gäller sjukvård tar det lång tid.

– Om en av våra polacker besöker primärvården kan det komma en faktura på ända upp till 30 000 kronor. Det är fakturor vi måste kreditera i väntan på att man ska få fram de handlingar som krävs. Det kostar pengar och stjäl arbetstid. Dessutom blir det ännu svårare att rekrytera, eftersom subventionerad sjukvård ofta är ett argument för att komma hit och jobba.

De ska få ett ett kort från försäkringskassan, men det kan ta flera månader. Och det gäller egentligen bara för sjukvård i övriga EU.

– Det får den befängda följden att det går bra för en polack att söka sjukvård i Polen som då betalas med svenska skattemedel, men det blir värre om han vill gå till en vårdcentral här när han jobbar.

– Det här gör att det blir enklare för oss att strunta i reglerna.

Svensk skogsservie arbetar med röjning, plantering och konsultation.

– Vi arbetar också med att till exempel röja i kraftledningsgator och före vägbyggen, berättar Joakim. Företaget har ett 60-tal anställda på helårsbasis. Vi har också ombud som arbetar för oss i hela landet. Ombuden är vårt sätt att ha lokal förankring. Det är skogsföretag som arbetar åt oss. Vi står för utrustning, fakturering och avtal.

Joakim tar aktiv del i debatten om arbetskraft och löner inom skogsbruket. Han sitter bland annat med i SLA, Skogs- och lantbruksarbetsgivarnas sektion för skogsbruk i södra Sverige.

Henrik Östensson

Annons: