Stiftelsen reste sig ur askan

I början av 2012 fanns en stor oro för hur lantbruksforskningen skulle finansieras. Nu har Stiftelsen för lantbruksforskning en ny finansiering, obeorende av politik
Textstorlek:

2011-2012 var en bekymmersam tid för Stiftelsen lantbruksforskning. Inför 2012 drog den statliga finansieringen in och oron för forskningen var stor. Nu har stiftelsen rest sig med stärkt privat finansiering. 2013 fanns 70 miljoner kronor till nya projekt

Annons:

– Det fanns ett mycket stort behov av förändring, berättar Christian Nyrén som tillträdde som VD 2012.

Stiftelsen hade under tio år till stor del finansierats med återförda medel från handelsgödselskatten, en skatt som avskaffades vid årsskiftet 2009/2010. Inför 2012 fanns i princip inga pengar.

– I den nya lösningen utgår vi från jordbrukets egen finansiering. Över 50 företag och branschorganisationer är med och tar ansvar för forskningen. Bäst anslutning har vi i spannmålshandeln, där 90 procent av företagen är med. Det innebär exempelvis att varje gång ett ton spannmål köps från lantbrukare går 0,2 procent av pengarna till Stiftelsen lantbruksforskning. Vi har liknande avtal på köttsidan, med slakterier.

Även på mjölksidan är de flesta med, men inte alla. Vi för som bäst förhandlingar med Skånemejerier, som ju har en fransk ägare. De är än så länge inte med i finansieringen.

Även i trädgårdssektorn letar Stiftelsen lantbruksforskning möjligheter att sluta finansieringsavtal, men där har det inte gått lika bra.

Vi är unika i världen om det här systemet att finansiera forskning. Målet är att alla ska vara med. Det ger en konkurrensneutral forskning. Stiftelsens forskning ska vara tillgänglig för alla inom de gröna näringarna

För jordbrukaren är det procentuellt sett rätt små bidrag det handlar om. På mjölksidan går 0,5 öre per liter till stiftelsen. På slaktsidan gäller fem kronor per nötkreatur och en krona per gris och lamm.

Faktum är att regeringen har kommit tillbaka som medfinansiär för att man uppskattar upplägget med privat finansiering. Det är en viktig skillnad från tidigare. Vi vill inte bli helt beroende av staten och riskera att förlora vår finansiering. Vi kan inte vara avhängiga den politiska viljan.

Målet är givetvis att öka finansieringen och dra in mer pengar till forskning. Som mest fördelade stiftelsen över 100 miljoner årligen i forskningsanslag. I dag finns cirka 70 miljoner kronor i budgeten. Staten står för ungefär hälften

– Vi kommer att fortsätta öka, hävdar Christian Nyrén.
 All forskning stiftelsen finansierar ska vara tillämpad forskning. Allt kan givetvis inte leda till resultat. Det ligger i forskningens natur att kunna misslyckas. Men som helhet är forskningen framgångsrik och bidrar till tillväxt och lönsamhet i lantbruket. Målet är också att resultaten ska leda till förbättringar för jordbrukaren inom fem till sju år.

Tanken är att de pengar jordbruket betalar till stiftelsen ska vara en lönsam investering. Nyttan får man i lägre kostnader, en effektivare verksamet och högre intäkter.

Christian exemplifierar med forskningen kring sjukdomar på nötkreatur: BVDV, RS- och coronavirus. Genom stiftelsen har kordbruket under en 20-årsperiod finansierat forskning. Forskningen och ett nationellt kontrollprogram kostat uppskattningsvis 350 miljoner kronor under den tiden.

– Det är mycket pengar. Men ett konkret resultat är att BVDV-viruset nu i praktiken är utrotat i Sverige. Lågt räknat har det besparat lantbruket en miljard i kostnader.

Stiftelsen Lantbruksforskning medel fördelas enligt ett ansökningsförfarande.

– Utlysningen öppnar i juli. Då får forskare skicka in en ansökan. För att förenkla sker den i två steg. Man börjar med att skicka in en enklare, skissartad ansökan. De som bedöms vara till störst nytta för lantbruket får komma in med en full ansökan. Det här förfarandet spar mycket arbete, både för oss och för forskarna, som annars måste arbeta mycket hårt med en mängd ansökningar.

Stiftelsen med fyra gränsöverskridande forskningsområden: Energi, klimat & miljö, livsmedel och företagande. Utifrån dessa beviljar vi medel. Medan andra, ofta staten, finansierar grundforskning jobbar vi som sagt med tillämpad forskning. Resultaten från forskningen sprids sedan bland annat av rådgivningsorganisationer som Växa Sverige, Hushållningssällskapet och liknande

Ansökningarna behandlas av beredningsgrupper. Hur de ser ut varierar men beredningsgrupperna består av akademiker, folk från branschen och jordbrukare.

– Nytt är att vi kommer att ta in fler utländska experter i beredningsgrupperna. Sverige är ett litet land, vi behöver bredda kompetens och kunnande.

Forskarna som söker pengar finns på alla möjliga institutioner och organisationer. Pengar har gått till forskning på så skilda ställen som SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt, Chalmers, Hushållningssällskapet i Halland, Lantmännen och SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut.

 

Christian Nyrén VD för Stiftelsen för lantbruksforskning.

 

2012 stod Stiftelsen för lantbruksforskning i princip utan finansiering. Oron var stor för den fortsatta finansieringen av Svensk lantbruksforskning.

Annons: