Med fyra hästkrafter i företaget

Josefine Lindmark med en av arbetskamraterna, nordsvensken Vilja.
Textstorlek:

I fjol bestämde sig Josefine Lindmark i Gunnilbo för att starta eget och syssla med det hon tycker är allra roligast: nordsvenska hästar och körning. Hon startade sitt lilla företag, Gunnilbo häst- och handkraft.
– Jag ser långsiktigt på det här. Jag måste en jobba en del extra, men jag hoppas kunna leva heltid på mina hästar. Det finns andra som gör det runt om i landet. Men jag måste nog vara beredd på att diversifiera mig en del.

Annons:

Handkraften i firmanamnet handlar specifikt om hästmassage.

– Ja, jag håller på att utbilda mig till hästmassör, en utbildning i flera steg hos Axelssons i Stockholm.

– Jag har också tänkt mig att hålla körkurser och åta mig inkörning av hästar. Det kommer exempelvis en ardenner hit i maj, som jag ska köra in. Mycket jobb, men det är ju det här jag vill ägna mig åt.

Huvudinriktningen är dock körning med gårdens tre nordsvenskar: Vilja, Silva och vallacken Charmör.

– Jag har en liten shettlandsponny också, men den får mest hjälpa till här hemma.

Bröllopskörningar, studentfester, barngrupper och skolklasser är något av det Josefine tänker sig att arbeta med.

– Jag har investerat i en särskild vagn att köra turkörning med. Den är tillverkad i Polen och rymmer en hel del människor. Jag har också en äldre promenadvagn för exempelvis bröllop.

En del bokningar finns redan.

– Ja, nu har det börjat trilla in lite uppdrag. Jag hade tänkt köra en del slädpartier, men vädret har ju inte inbjudit till sådant den här vintern. Ändå körde jag lite vid julmarknader.

Josefine vill också jobba med brukskörningar.

– Gräsklippning, krattning av grusgångar och liknande fungerar fint med häst, särskilt i miljöer där maskiners buller kan störa. Jag har lite utrustning, bland annat en så kallad förställare, i princip skaklar med hjul och kuldrag. Efter den kan man koppla lite av varje. Resten får jag köpa in eftersom behovet ökar.

Josefine var egentligen en ridtjej. Intresset för nordsvenskar och körning kom i gymnasiet.

– Jag gick på Grans naturbruksgymnasium med hästinriktning. Vi fick då stifta med bekantskap med Lars-Olov Lundgren och hans nordsvenskar. Jag blev helfrälst och valde körning som inriktning och skaffade så småningom min första nordsvensk, valacken Charmör.

– Jag träffade min sambo på en hingstpremiering i Grevagården utanför Skövde. Han är lika frälst av nordsvenskar som jag. Kärleken gjorde att jag flyttade hit till hans föräldragård, Östergården i Gunnilbo, nära Skinnskatteberg.

Josefine delar den oro för rasen som många nordsvenskentusiaster känner. Det föds för få föl.

– Båda mina ston ska betäckas snart, berättar hon.

– Jag har också hunnit syssla lite med sportkörning med mina nordsvenskar, alltså dressyr, maraton och precisionskörning. Jag kommer ju från Västerbotten, som är ett av de mest aktiva distrikten i landet inom körsport. Här nere i mellansverige är det dock liten aktivitet och få tävlingar.

Som om det inte räckte med körning, inkörning och hästmassage tillverkar också Josefine en salva av ringblommor som hon säljer.

– Det började egentligen med att jag gillade ringblommorna och odlade mycket. Jag hörde talas om att ringblommesalva var ett beprövat naturläkemedel för bland annat hästar och beslöt mig för att tillverka.

Gårdens åkermark behövs för hästarnas bete. Därför köps allt grovfoder till hästarna. Däremot är Josefine och sambon Inge Andersson självförsörjande på bland annat potatis och morötter.

– Vi odlar en hel del annat också, till exempel tomater, gurka och majs. Förra året provade jag också melon med gott resultat, avslutar Josefine.

 

Fakta om nordsvenskar

Hästrasen har utvecklats ur den primitiva så kallade skogshästen, en slags urfader till flertalet kallblodshästar. På 1800-talet var hästen uppblandad med flera olika utländska raser och höll på att försvinna, den ansågs då för lätt. Man beslöt då att renodla rasen och tillät bara korsningar med norska Dölehästar. 1900, vid en premiering, uppstod namnet för första gången.

Hästen har sedan varierat i popularitet.

I år kommer det att födas 200 nordsvensk-föl i Sverige. Det är alldeles för få för en långsiktig uthållighet för rasen. Ökar inte antalet föl urholkas genbasen succesivt. Det skulle behövas cirka 500 föl per år och cirka 850 betäckningar.

 

 

 

Annons: