”Rovdjurspolitiken efterlevs inte i praktiken!

KG Jonsson driver tillsammans med husturun Ingegerd småsklig lammproduktion på gården Torphyttan, Lindesberg. De ororas nu för att stängslet inte ska skydda fåren.
Textstorlek:

– Regeringens rovdjurspolitik är i sak bra. Problemet är att när den kommer ut på myndighetsnivå följs den inte så här långt. Nu måste krafttag tas från myndigheternas sida för att rädda fårnäringen, det sa Gudrun Haglund Eriksson vid en pressträff utanför Lindesberg, där såväl LRF som fåravelsförbundet och Lammproducenterna deltog.

Annons:

Det har inträffat några rejält stora vargattacker på får nu i sommar. I den senaste, i Hedekas, dödade varg 44 får. Det som är nytt är att det flera gånger skett vargangrepp i hägn som skyddas av godkända rovdjursavvisande stängsel.

– Det stora problemet är att vargstammen nu är för stor. Vargstammen måste förvaltas precis som man förvaltar övrigt vilt. Stängslen är bra, men stödet för stängsel är alldeles för litet. Skulle man sprida ut de pengar som i dag används för rovdjursstängsel räcker det bara till 28 meter per gård, säger Magnus Jönsson ordförande för Fåravelsförbundet.

– Dessutom får vi inte pengar för att röja under staketen, vilket är nödvändigt för att de ska skydda mot varg. Skulle vi ta betalt för det arbete röjning och staket innebär sammantaget skulle priset på lamm behöva fördubblas, det är knappast rimligt. Vi har redan i dag problem att konkurrera med billigare import-lammkött.

I Dalarna och i Gävleborgs län harm man på försök låtit Skogsstyrelsen röjarlag röja viltstängsel på statens bekostnad.

– Det är bra. Det är helt orimligt att vi ska tvingas betala för att förhindra statens vilt äter upp vår produktion.

– Vi upplever också en mycket stor brist på förståelse från myndigheter. När det blir ett angrepp uppmanas vi exempelvis att ta in våra får på natten. För oss skulle det ta fem-sex timmars arbete per dygn att samla ihop fåren, Gudrun Haglund Eriksson.

Stallarna på de flesta fårgårdar är dessutom byggda för att härbärgera tackor med nyfödda lamm. Nu på sommaren är lammen många gånger större. Varken utrymmet eller ventilationen är anpassade för att ta in får så här års.

– När det är varmt som den här sommaren vilar dessutom fåren i skuggan på dagarna och betar på nätterna, inflikar Kaj Sjunnesson från Lammproducenterna.– Jag har cirka 600 tackor. Att utfodra dem med ensilage även sommartid, vilket skulle bli följden, är ytterligare en kostnad på flera hundratusen.

– Allt sammantaget innebär det här att fårnäringen i vargområdena tappar i konkurrenskraft. Ofta innebär det att djuren på gårdarna helt enkelt försvinner. Det innebär att lanskapet växer igen och arbetstillfällen försvinner, menar Per Willén, regionordförande för LRF i Örebro län.

– Rovdjurspropositionen som klubbades i höstas är bra. Men vår bild är att den inte följs. Tjänstemän runt om i landet tolkar den efter eget huvud. Det är fortfarande svårt och krångligt att få till skyddsjakt. Man fattar beslut med skäl som att ”Den här vargen kan vara viktig genetiskt”. Sammantaget leder allt till att desperationen hos de som försöker driva företag, fortsätter Gudrun Haglund-Eriksson.

LRF, Fåravelsförbundet och Lammproducenterna kräver nu att regeringens politik verkligen efterlevs i praktiken. Att vargstammen begränsas till de 170 individer man beslutat och att skyddsjaktsbesluten verkligen kommer.

Ytterligare ett problem är att de som får vargangrepp på sin gård nu ofta är rädda att anmäla och därmed göra sig till offentliga personer.

– Ja vi ser att jordbrukare som begär skyddsjakt, eller som använder skyddsjaktsparagrafen 28, som innebär att man får skjuta en varg som angriper ens djur, blir hotade. Ofta hotas både jordbrukaren och familjen. Hot även mot barn på vargdrabbade gårdar förekommer. Man upplever dessutom ett dåligt stöd för sådana situationer hos myndigheterna, säger Magnus Jönsson

– Vi tror det kommer att innebära mer av handlade i tysthet. Illegal skyddsjakt. Det tjänar ingen på, allra minst vargstammen, inflikar Gudrun Haglund Eriksson

Annons: