Nu hopar sig orosmolnen

Textstorlek:
Annons:

Det tog ett tag innan Eskil Erlandsson som landsbygdsminister kom i form och började sätta avtryck på jordbruks- och landsbygdspolitiken Sverige. Han må ha fått kritik för det, men det är ingen tvekan om att exempelvis ”Matlandet Sverige” varit bra för landets gröna näringar.

Kritiken från bondehåll var stenhård när regeringen, 2010, gjorde om jordbruksdepartementet till landsbygdsdepartementet. Med facit i hand var det kanske en rimligt reform med tanke på EU-politiken, landsbygdsprogrammet och vilka frågor man har behandlat. Landsbygdsutveckling, jobben och de gröna näringarna hänger ihop.

Utformningen av det delvis nationellt finansierade landsbygdsprogrammet, där hårda påtryckningar från Eskil Erlandsson till sist innebar att man helt kompenserade nationellt för det minskade EU-stödet, var bra. Tyvärr hann inte alliansen färdigt med landsbygdsprogrammet.

Kanske sitter man ute i stugorna och saknar Erlandsson redan. En av den nya S-ledda regeringens första åtgärder var nämligen att man helt enkelt lägger ner landsbygdsdepartementet.

Även om nog rätt många jordbrukare och skogsägare drog en suck av lättnad när man insåg att det inte Miljöpartiets Åsa Romson skulle hamna på posten som landsbygdsminister så undrar nog många ute i landet vad ett nedlagt landsbygdsdepartment kan innebära. Kanske är det en tydlig signal om vad som väntar.

Att införliva landsbygdsfrågorna i Mikael Dambergs nya superdepartement, näringsdepartementet skapar osäkerhet. Risken är att landsbygdsfrågor hamnar underst i högen av ärenden. Hur kommer det påverka tillväxt och jobb på landsbygden?  Det är också troligt att miljöfrågor som berör jordbruket och skogsbruket inte följer med till Näringsdepartementet utan hamnar på Miljödepartementet, något många ser på med stor oro.

Det  största orosmomentet i regeringsförklaringen är ändå den så kallade vägslitageavgiften. På den nivå man aviserat skatten skulle den belasta transporter inom livsmedelssektorn med 500 miljoner kronor årligen och 700 miljoner kronor inom skogssektorn. Det skulle innebära ett svårt slag för de gröna näringarna. Transporterna är avgörande  för all verksamhet på landsbygden.

Skatt på handelsgödsel, höjd skatt på bekämpningsmedel och skatt naturgrus finns också bland förslagen.

Lägg därtill höjda arbetsgivaravgifter för ungdomar. Många är de jordbruk och småföretag som har utnyttjat de lägre avgifterna och gett unga chansen till jobb.

Vad som händer med landsbygdsprogrammet är i skrivande stund inte heller klart. Den avgående regeringens förslag till åtgärder, med nationell finansiering är ju fortfarande inte tröskat genom EU-kommissionens kvarnar, än mindre klubbat i riksdagen.

Ett ljus i mörkret är att regeringsförklaringen innebar löften om att företagande ska underlättas genom minskade sjuklönekostnader. Att regeringen också säger sig vilja ha en livsmedelsstrategi är också bra.

Jordbruk och skogsbruk är näringar för framtiden. En växande befolkning ute i världen ska födas samtidigt som klimatutmaningen ska hanteras. På landsbygden finns svaret på dessa frågor. En källa till framtida tillväxt, mer jobb regioner där det behövs som bäst.

Med rätt förutsättningar kommer jobb och skattepengar. Höjda skatter, avgifter och tvingande miljöpålagor är inte sådana förutsättningar.

Annons: