Nu går skörden på export

Textstorlek:

Sedan 1999 har Svenska Foder spannmålsmottagning och utskeppningshamn för export i Oxelösund. Just nu råder högtryck i anläggningen när den mellansvenska rekordskörden går på export. Vi var på plats när 28 000 ton prima vete lastades för transport till Marocko.

Annons:

Skälet till att Svenska Foder har anläggning i just Oxelösund är enkelt. Det är nämligen en centralt belägen djuphamn som kan ta in riktigt stora fartyg.

– Vi har tre huvudanläggningar för utskeppning: i Oxelösund, Uddevalla och Landskrona, Spannmålsmottagningar finns däremot på 33 platser i landet, berättar platschefen Christer Mossberg.

Det är full rulle i det lilla kombinerade kontrollrummet och kontoret när vi kommer på besök. En rad lastbilar står på kö för att tippa. Ute på gården ligger ett berg av maltkorn och väntar.

– Vi har 25 000 tons lagringskapacitet här. När vi lastar en sådan här stor båt innebär det att vi hela tiden måste ha ett inflöde. Jag får reda på att det har gjorts en stor affär, och då handlar det om att styra ihop logistiken så att vi får hit tillräckligt med spannmå.

– Jag tippar att ungefär 200 lastbilar totalt kör för oss i större eller mindre skala. 180 bilar kör enbart åt oss, medan vi samverkar med andra sopm tar med ett returlass i någon av riktningarna.

– Det som körs in kontinuerligt måste vara torkat. Vi kan torka 50 ton i timmen; det räcker inte vid utlastning.

Operationen går oftast utan problem.

– Jadå, vi har lastat betydligt större båtar än den här, upp till 75 000 ton.

Spannmålen förvaras i sex stycken stora plåtsilor, mitt i hamnen. På håll ser det ut som samma typ av silor som ofta nu finns på gårdar, men de är alltså betydligt större. De rymmer drygt 4 000 ton vardera.

– Fast jämfört med konkurrenten Lantmännen har vi små utrymmen.

Kajen är inte Svenska Foders egen, utan den är en del av Oxelösunds hamn. Det är också hamnen som sköter utlastningen.

– Kanten används för alla möjliga bulkvaror: kol, slig, malm och skrot, för att bara nämna något. Det går transportband åt flera håll här, inte minst till SSAB:s stålverk, som ligger några hundra meter bort.

Kapaciteten är imponerade. Går det bra rinner det ner 850 ton i timmen i det gapande hål som fartygets lastrum utgör.

– Men det går inte att lasta om det regnar. Då måste fartyget stänga sina luckor och ligga kvar tills vädret blir bättre.

Om det regnar får får fartyget ligga kvar.

– Skulle vi däremot inte få fram spannmål att lasta ut får vi skicka ut fartyget för att vänta på redden.

Fartyget för dagen är Panamaregistrerat och heter Pavaosa Ace, sjösatt förra året, ett rätt typiskt bulkfartyg. Fartyget kräver ett djupgående på bortåt åtta meter, och det är inga problem i Oxelösund.

– De flesta fartyg vi lastar är mindre, 3 000-5 000 ton. De går oftast till destinationer ute i Europa. Lite förenklat kan man säga att ju längre bort spannmålen ska, desto större båtar blir det. I år har vi haft bra skördar ute i hela Europa. Det innebär ofta att affärerna görs med länder längre bort: Afrika, USA och undantagsvis Asien.

Kvalitetskontroller på spannmålen görs i flera led.

– Ja, köparen vill ha homogen råvara. Det ska vara ungefär samma falltal, samma proteintal och så vidare, i hela lasten. Därför har jag redan koll på det som kommer in. Nya prover tas här i vår anläggning. Sedan finns det i allmänhet också automatisk provtagning direkt på fartyget, som kontrolleras av köparen.

Bara sex-sju lokala odlare levererar direkt till Oxelösund med traktor. Annars kommer spannmålen in med lastbil.

– Vi samlar ihop spannmål från Jönköping och norrut. Det är mycket Mälardalen, Söderrmland och Närke. En del kommer också hit från Gotland.

I Mellansverige lagras mycket spannmål hemma, i odlarnas egna gårdsanläggningar.

– Det är bra. Det här skulle inte fungera annars. Det finns inte tillräcklig kapacitet med lager och bilar. Det är skillnad mot Skåne. Där är traditionen att leverera 70-80 procent av volymen i samband med skörden.

Det är två personer som jobbar heltid i anläggningen.

– Sedan har vi några som kommer hit och arbetar ibland, inte minst tekniker som hjälper oss att hålla igång allt. Stillestånd får inte inträffa under utlastningen. Då är det för mycket som står på spel.

Just nu är det full fart, skördesäsong. Men flödet är rätt jämt under året. Det kommer arbetstoppar när mycket ska ut.

– I år lastade vi ut det sista här två dagar innan skördeleveranserna började komma igång.

Ofta är det rätt tomt i anläggningen mellan varven.

– Ja, om det görs en stor affär måste vi ju kunna ta in rätt råvara snabbt i anläggningen. När den här båten är klar i natt ska vi lasta in maltkorn. Det är därför det ligger en del ute på gården.

Jag sköter ruljansen här medan folk på vårt huvudkontor gör affärerna som styr vårt arbete. Men det är en förhållandevis platt organisation. Jag står i exempelvis i daglig kontakt med vår vd, säger Christer.

 

Annons: