Sveriges minsta högskola

Textstorlek:

Sveriges minsta högskola verkar för skogen i skogen Privata högskolor är inte särskilt vanliga i Sverige, men Gammelkroppa skogsskola utanför Filipstad är en av dem. Den ägs formellt av en stiftelse där en rad skogsföretag samt landstingen i Örebro län och Värmland finns med. Vi besökte Sveriges minsta högskola.

Annons:

Gammelkroppa ligger relativt isolerad, en bra bit från andra orter, med skogen och de vackra skogssjöarna inpå knutarna. Små vattendrag porlar mellan husen i den lilla by som utgör skolan.

– Just att skolan ligger avskilt är en fördel. Man kopplar bort omvärlden här och går helt upp i studierna, menar Lotta Lindqvist, sälj- och marknadsansvarig.
Ryggraden på Gammelkroppa är skogsteknikerutbildningen på två år. Man utexaminerar 25 skogstekniker vartannat år. Följaktligen är det också intag bara vartannat år. Men skolan ordnar också en lång rad fortbildningar för skogsfolk.
– Det är allt från motorsågskörkort och sprängkurser till vidareutbildningar i användning av fältdatorer och avtalsjuridik, berättar rektor Ronny Sjöqvist. Bland de längre utbildningarna kan nämnas SAL, skogligt arbetsledarskap.
Det är en utbildning för de som jobbar i skogen men också för tjänstemän som inte har skogserfarenhet men exempelvis fått arbete på ett skogsbolag. Den utbildningen är på ett år och går till så att man läser mycket intensivt en vecka i månaden.
– En nyhet är en skogsägarexamen. Det är en kurs på 3+2 dagar som vänder sig till skogsägare som vill lära sig att optimera sitt skogsinnehav.

Vad är syftet och målet med skogsinnehavet? Hur fungerar det med beskattning? Hur använder man ett skogskonto? Behöver man en skogsförvaltare? Hur köper man in skogliga tjänster? Finns det andra värden än timmer och massaved, exempelvis jakt ?

– Vi vet att många som exempelvis ärver skog tycker att det är svårt att sätta sig in i allting. Vi ska köra kursen för första gången under hösten. Just nu söker vi medel från EU för att kunna finansiera kursen, detta för att få lägre deltagaravgift.

Staten finansierar skogsteknikerutbildningen, som i stort följer skogsmästarutbildningen i Skinnskatteberg. Eleverna kan ta ut en skogsteknikerexamen efter två år eller fortsätta sina studier inom SLU för att kunna ta ut en skogsmästarexamen, berättar Lotta Lindqvist.

Alla elever bor på internat på området. Mycket studietid sker givetvis ute i skogen. – Vi är speciella så till vida att studenterna tillbringar mycket tid med lärare. Betydligt mer än på andra högskolor. Det är SLU som är tillsynsmyndighet.

Men som en icke statlig högskola måste man dra in pengar även på andra sätt.

– Vi ordnar därför också konferenser och evenemang här. Det är givetvis naturen, skogen, som står i centrum. Man kan bland annat låna kanoter och fiska. Det ordnas dessutom köpjakter här. Och om man vill kan man bara komma hit för att bo och äta, fortsätter Lotta Lindqvist.

Maten är ett kapitel för sig.

– Ja, den är välkänd. Alla som är här älskar maten. Det är ett viktigt argument för att locka folk. Bra mat är viktigt när man studerar.

– Vi serverar modern svensk husmanskost. Och vi blandar ofta in smaker från skogen, vilt och svamp, berättar Joakim Berlin, köksmästare. Köket levererar mat dels till skolan men också till företaget Barilla i Filipstad, det som förr hette Wasabröd.

– Vi lagar regelbundet 200-250 luncher här. De som utbildar sig och bor på skolan äter alla dagens mål i skolans restaurang.

Skogsutbildningen i Gammelkroppa har gamla anor. År 1856 behandlade Hushållningssällskapet i Värmland en skrivelse från majoren och riddaren Johan von Echstedt, som oroade sig för den tilltagande utglesningen av skogar och vilka konsekvenser som den kunde medföra.

En mycket stor del av skogarna i Värmland och Örebro län var helt enkelt nedhuggna då. De hade blivit kol till alla hyttor. von Echstedt menade att det behövdes dugligt folk som kunde återbeskoga. 1860 startades den första kursen, vid Bosjön. 1876 fick utbildningen det namn den har i dag, Värmlands och Örebro läns skogsskola. Då höll man till vid Presterud i Kristinehamn.

Landstingen i de båda länen betalade utbildningen ihop med staten. 1905 behövdes mer utrymme för skolan, med fler övningsobjekt för aptering, gallring och liknande. Med ångbåt och pråm över sjön Yngen flyttades hela skolan, med en del byggnader, till Gammelkroppa, där hyttan lagts ner. Kolet var fortfarande i centrum och spelar in fortfarande. Skogsteknikerna kolar en mila under sin utbildning.

– Nu handlar det mest om en träning i laganda och samarbete samt att knyta band med svunna generationer. Men långt in på 1960-talet hade kolet enorm betydelse. Man började sin utbildning här med en kolarkurs.

När man klarat den fick man gå vidare, berättar Ronny Sjöqvist.

– Man såg kalhuggningen av våra län som ett stort problem. Det var därför landstingen i både Värmland och Örebro län blev med i stiftelsen. Från början var det bara sju elever i varje kurs. Under lång tid var det 18. I början av 2000-talet växlade man upp till dagens nivå, med 25 utexaminerade vart annat år. Från början kallades titeln man fick i utbildningen skogvaktare, men under 1970-talet blev examenstiteln skogstekniker.

Skolan har vidare en filial i Vindeln, där man också utbildar skogliga där man också utbildar skogliga arbetsledare.

Studenthem vid Gammelkroppa Lotta Lindqvist trivs i Gammelkroppa Flera hus vid skolan är uppförda av slagsten som minner om jränframställningen. Den kallas ibland även för sinnessten. Gammelkroppas gamla smedja. Den används i dag bland annat för samlingar inför jakter. Det finns mycket fina vattendrag i omgivningarna runt gammelkroppa. Hr är bastun, strategiskt belägen vid en av sjöarna. Stengården är troligen Gammelkroppas äldsta byggnad. Klassfoto från 1800-talet.ledare. Gammelkroppa ligger naturskönt, mitt i skogen. Studenthem vid Gammelkroppa Lotta Lindqvist trivs i Gammelkroppa Flera hus vid skolan är uppförda av slagsten som minner om jränframställningen. Den kallas ibland även för sinnessten. Gammelkroppas gamla smedja. Den används i dag bland annat för samlingar inför jakter. Det finns mycket fina vattendrag i omgivningarna runt gammelkroppa. Hr är bastun, strategiskt belägen vid en av sjöarna. Stengården är troligen Gammelkroppas äldsta byggnad. Klassfoto från 1800-talet.

Annons: