När kullorna intog Magda säteri

Textstorlek:

När Christer Nordqvist tog över driften på Magda säteri, som under många år varit utarrenderad, funderade han på vilka djur som kunde passa på gårdens betesmarker.
Valet föll på rödkullor. I dag betar ett 90-tal rödkullor på gården. Besättningen ska upp i 40 kalvande kor.
– Vi avsätter allt kött själva, berättar Christer.

Annons:

Magda säteri ligger mellan Katrineholm och Eskilstuna, inte så långt i från Äs och Julita. En stor del av gårdens marker utgörs av naturbeten. Marken ligger skogigt och passar kanske allra bäst för vallodling.

– Vi såg marknadsmässigt på det här och ville ha en ras som få andra satsat på. De gamla lantraserna intresserade mig. Rödkullorna som härstammar från Dalarna, var den ras som låg närmast till hands rent geografiskt. Det finns ju ingen sörmlandsras. Det fanns många fördelar. Rödkullor är relativt små och lätthanterliga djur med ett trevligt sinne. Att de dessutom har lätta kalvningar avgjorde saken.

2011 köptes en besättning på elva rödkullor in. Sedan dess har besättningen växt successivt.

– Vi har i dag 38 kor, totalt 90 djur. Alla tjurar kastreras. Tjurarna går med korna sommartid, sedan går de med stutarna. Kalvningarna sker i februari-april.

Med tanke på att rasen består av endast 1 600 individer är 90 djur en stor besättning av den hotade rasen.

Korna kan gå ute året runt. Som ligghall används gårdens vackra gamla ladugård, som bara den egentligen är värd en egen artikel. Den är byggd på 1860-talet.

– Hela produktionen är KRAV-certifierad. Det kanske inte hade varit nödvändigt för vår affärsidé. Odlingen har varit eko-omställd sedan 1970-talet, så det kom liksom på köpet att fortsätta.

– Vi säljer själva allt kött som vi producerar, dels i lådor, dels här i vår nyöppnade butik.

Gårdsbutiken ska hålla öppet varje lördag under vintern  – och mer sommartid.

–Det finns få samlingspunkter här i bygden, så vi insåg genast att vi skulle göra något mer. Vi har därför ett ett urval av varor från andra gårdsproducenter här i Sörmland, till exempel mjöl från Warbro kvarn, Rapsolja från Julita och lammkött från en lammproducent, berättar Jessica Kyller, som är anställd på gården.

I butiken finns också ett café.

– Vi har redan fått rykte om oss att ha Näshulta församlings godaste räkmackor, fast då ska man väl vara ärlig och säga att konkurrensen inte är så stor, säger Jessica.

Som det ser ut just nu avsätts allt kött.

– Ja, det är faktiskt lite av ett bekymmer. Det är givetvis jätteroligt att vi kan sälja allt. Samtidigt är det tråkigt när kunder kommer och det är slut på det som de vill ha, säger Christer.

Ytterligare en försäljningskanal är en friskola i grannskapet. Den köper gärna närproducerat kött.

Köttet slaktas på Närkes slakteri i Gällersta utanför Örebro. Där sker också styckning och paketering.

– Sedan säljer vi här under vårt eget varumärke, Magdakullan.

– En del av köttet går till Robertssons, också i Örebro, som tillverkar och röker korvar åt oss.

Målet är att kunna ha en kontinuerlig försäljning året om.

– Ja, vi vill skicka två djur till slakt var annan vecka. Där är vi i princip.

Rödkullor är små och slaktvikterna skulle inte ge särskilt bra betalning om djuren såldes till slakteriet. På Magda spelar det mindre roll. Det är köttets kvalitet och smak som är viktigast i gårdsförsäljningen.

– Vi siktar på 300 kilos slaktvikt. Vi når givetvis inte alltid dit. Målet är att vi ska kunna hålla kvar djuren tre år, i alla fall minst två. Då är stutarnas kött som bäst. Visst kan djuren vara små, men samtidigt upplever vi att korna har bra slaktutbyte. Vi brukar ligga på nästan 60 procent av slaktvikten.

Närkes slakteri hämtar djuren på gården.

– De har inga problem att plocka upp få djur. De har ändå körningar åt det här hållet.

Det är några mil till Örebro.

– Ja, det håller på att startas ett slakteri här i närheten. Vi följer utvecklingen med visst intresse. Men vi ser också ekonomiskt och praktiskt på det här. Det fungerar bra med Närkes slakteri.

Gårdens åkermark är helt inriktad på vallodling.

– Vi plöjer upp vallarna vart femte år. Då sår vi in med havre/ärt-blandning som sedan ensileras.

– Dessa buntar är det enda kraftfoderliknande som korna äter. Annars är det grovfoder som gäller. Det ingår i vår affärsidé att korna ska leva på gräs, avslutar Christer.

När LRF och hamburgerkedjan McDonald´s hållbarhetspris skulle delas ut på Elmia för några veckor sedan var Magda säteri nominerat. Det blev en andraplats och ett stipendium på 10 000 kronor.

Annons: