Vi tror på vårrapsen

Textstorlek:
Annons:

Våroljeväxterna har haft det tufft 2014. Avsaknad av insektsbetning beroende på EUs förbud mot användandet av neonikotinoiderna Thiametoxam, Clothianidin och Imidakloprid samt lokalt kraftiga inflygningar av rapsbaggar, kålmalar och kålflugor tär på odlingsviljan. Varför allt kommer nästan på en gång är det ingen som vet men effekterna av betningsförbudet blir fler behandlingar med bredverkande pyretroider och andra insektsmedel.

För oljeväxtodlarna blir detta ett stort bekymmer. För det första är själva besprutningen, och framförallt den upprepade besprutningen inget som odlarna trivs med. Det innebär helt enkelt en försämrad arbetsmiljö och miljöbelastning jämfört med betning. För det andra så är inte detta gratis. Växtskyddsmedel kostar pengar, precis som diesel till traktorn och arbetstid. Kostnaderna blir ett stort sänke på vårrapskalkylen.

Jordlopporna som är den skadegörare man huvudsakligen bekämpade genom utsädesbetning är värsta bekymret för flertalet odlare. Snabba ettriga rackare som på något dygn kan massakrera ett helt fält. I värsta fall tvingas man till omsådd vilket drabbade ett knappt 1000-tal hektar 2014.

Från 50000 hektar 2013 till 15000 hektar 2014 efter förbudet medförde ett tapp på totalt 35000 hektar. Ett tapp som ersattes med stråsäd. Till våren 2015 är besvikelsen stor bland många duktiga och erfarna vårrapsodlare som slagits in i det sista mot loppor och andra skadegörare och vi befarar att arealen faller ytterligare.

Inga vetenskapliga bevis för att födosökande frilevande honungsbin skadas av neonikotinoider har ännu redovisats i världen. Beslutet i EU är ett politiskt beslut mer än vetenskapligt påhejat av starka miljölobbyister i hela Europa som pratar om bidöd. Men bidöden i Europa har varit konstant sedan 1923 och det finns inte något som tyder på att just neonikotinoider i rapsodlingen skulle orsaka bidöd. Den ökning av vinterförluster av bisamhällen som skett 2003-2012 hänger snarare ihop med varroans invasion av landet.

I Mellansverige kommer detta ensidiga förbud endast att betyda en enda sak, mindre biologisk mångfald i odlingslandskapet det vill säga mer stråsäd och på det följer fler överfarter med lantbrukssprutan. Vi befarar att våren och sommaren 2015 kommer att bli en besvikelse för många biodlare. Deras största pollen och nektarkälla försvinner ur odlingslandskapet. Rapsen med sin fina pollenkvalité kommer att saknas i bisamhället. Övervintringen kan faktiskt bli sämre i avsaknad av kvalitativt pollen. Honungsskördarna kan falla. Det här är inte bra för någon, oljeväxtodlarna behöver bina och bina behöver oljeväxterna.

Men odlarföreningen Sveriges Frö och Oljeväxtodlare tror ändå på vårrapsen. En lösning kommer att komma, inte till våren 2015, kanske inte 2016, men förhoppningsvis 2017. Lösningen kommer att vara kemisk, något annat syns inte till trots många många försök. I väntan på detta satsar vi vidare på Vårraps 3000. Ett projekt som skall lyfta vårrapsodlingen till nya höjder med utveckling av etableringsteknik, gödselrekommendationer och skördeteknik. Detta för att vi när betningsproblemet är löst skall vara rustade med nya råd och verktyg i vårrapsodlingen

Tvingas man avstå vårraps 2015 finns det i många områden goda förutsättningar att med rådande marknadsläge göra bra odlingsnetto på oljelin eller genom rätt förfruktsval försöka etablera höstraps eller höstryps till hösten. Det har flera odlare visat i området 2014.

Albin Gunnarson

Agronom, Sveriges Frö och Oljeväxtodlare.

Annons: