Yara minimerade lustgasutsläppen

Det kommer att vara dyrt att tnaka traktorn, även fortsättningsvis
Textstorlek:

När man talar om handelsgödsel som miljöproblem är det ofta tillverkningen man vänder sig mot. Den går ju ut på att plocka ut kvävet ur luften som finns runt omkring oss. Klimatbelastningen består dels av den energi som används i processen, men också av den lustgas som blir en restprodukt. På Yara har man försökt minimera lustgasutsläppen.

Annons:

Lustgasen har 290 gånger högre påverkan på växthuseffekten än koldioxid. Man brukar tala om Co2-ekvivalenser. Lustgas är alltså ett betydande problem i tillverkningen.

– Sedan några år använder vi katalytisk rening för att minska lustgasutsläppen. Med reningen försvinner 90 procent av lustgasutsläppen, fortsätter Inger Hyltén-Cavallius, informationsansvarig på Yara.

Sammantaget blir effekten tämligen stor.

– Ja, om man räknar på vår marknadsandel i Sverige, så innebär det att jordbruket årligen släpper ut 500 000 ton mindre koldioxidekvivalenter. Det är ungefär en procent av Sveriges totala utsläpp. Nu sker ju tillverkningen mestadels i Finland. Därför kan inte Sverige tillgodogöra sig den minskningen av utsläpp, även om gödseln sprids här.

– Det är klart att reningen kostar. Därför är vi inte billigast på marknaden. Eftersom behovet av handelsgödsel knappast lär minska innebär det kanske att vår marknadsandel i Sverige minskar med en handelsgödselskatt. Det är en naturlig reaktion att söka billigare vägar att gå när kostnaderna ökar med en skatt. Jordbruket saknar nämligen marginaler för ökande kostnader.

Exporten kommer till stor del från Östeuropa, där man inte alls renar lustgasen.

– En del i den ursprungliga idén med handelsgödselskatten var ju att minska de tungmetallutsläpp som handelsgödsel innebär. Tungmetallerna kommer av den fosfor och det kalium som finns i handelsgödseln.

– I vissa fyndigheter är det svårare att få bort tungmetallerna ur gödseln. Jag menar att det hade varit rimligt att behålla skatt på de tungmetaller sm finns i handelsgödsel. Då hade fosfor och kalium från mindre rena fyndigheter missgynnats.

Ofta är gödseltillverkningen lokaliserad där kalk- eller fosforfyndigheten finns, i Yaras fall i Finland.

Inger Hyltén-Cavallius pekar också på att användningen av handelsgödsel faktiskt minskat sedan skatten togs bort.

– Det visar om något att näringen, genom projekt som ”Greppa näringen”, tar ansvar. Man kan på punkt efter punkt också visa att utsläppen minskat. Om man tar bort det kväve som förs bort från marken i livsmedel, så får man ett överskott. Sedan 1995 har kväveöverskottet halverats. Man kan också se att i jordbruksdominerade vattendrag har halterna av kväve gått ner.

– Ny forskning visar dessutom att läckaget från jordbruksmark är konstant även med optimal kvävegiva. Det är först när man går över kvävegivan rejält som läckaget ökat.

– VI är inte oroliga för skattehöjningen. Skulle vår andel gå ner kan vi öka vår marknadsandel i andra länder. Problemet är att jordbruket behöver gödseln. Det blir en merkostnad. Man väljer att straffa i stället för att stötta det arbete som redan görs.

Annons: