Berglunds i Buckarby bygger för framtiden

Åsa och Mikael Berglunds satsar på framtiden, trots kris. Foto: Åsa Slobodnik.
Textstorlek:

Det finns de som vågar satsa trots krisen i mjölkproduktionen. Familjen Berglund i Buckarby bygger för framtidens mjölk. Mejeriets nära samarbete med medlemmarna och viljan att värna det svenska lantbruket är en bidragande orsak man tar steget.

Annons:

Lagom till sportlov och ledighet kör familjen Berglund i Buckarby igång sin nya mjölkladugård.

Grundplanen var att vi skulle börja mjölka vecka tio, men eftersom Åsa har sportlovsledigt från skolan veckan innan, snabbade vi på bygget, förklarar Mikael när vi träffas i köket hemma på gården mitt i Buckarby utanför Tärnsjö.

Och extra arbetskraft kan behövas när familjen går från uppbunden ladugård med ett femtiotal djur till en lösdriftsanläggning på 1 500 kvadratmeter med plats för 72 djur och mjölkrobot.

–  Vi har kallat in vänner och bekanta som kan hjälpa till under inkörningsperioden, berättar Mikael.

Att bygga för mjölk i kristider som dessa kan tyckas lite märkligt. Men för Åsa och Mikael är det ett noga avvägt beslut som funnits med en längre tid.

Vi tog över driften på gården från mina föräldrar 2009 och tänkte att vi provar ett par år, förklarar Åsa som till vardags jobbar som matematiklärare på Ösby Naturbruksgymnasium.

För drygt två år sedan blev generationsskiftet klart och det var dags att planera för framtiden.

– Egentligen handlade det om att modernisera eller lägga ner, konstaterar Åsa.

Gårdens 300 hektar består av skog, åkermark och beten. Man arrenderar ytterligare 30 hektar för vallodling. Åsas föräldrar har drivit mjölkgård sedan 1973 och har under åren haft ett stort intresse för avel.

– Mikael och jag fick verkligen en bra start med ett stabilt företag och en otroligt fin besättning värd att bygga vidare på, säger Åsa.

En annan bidragande orsak till att familjen nu satsar på mjölken är förtroendet för mejeriet de levererar till.

– Vi har turen att tillhöra Gefleortens mejeri som har en långsiktig och hållbar strategi där man arbetar för sina medlemmar och värnar den svenska produktionen. Ett exempel är det gemensamma beslutet från årsskiftet om att endast använda närproducerat proteinfoder som odlats i Europa istället för importerad soja från Sydamerika, berättar Åsa.

Att värna den svenska produktionen är något familjen tagit fasta på. I upphandlingen av ladugårdsbygget valde familjen Bygglant som totalentreprenör med önskemålet om separata anbud från lokala entreprenörer för VVS och el. Även byggfirman som Bygglant anlitar, Littersbo Lantbygg är lokal.

– Det har fungerat jättebra med bra samarbete och snabba beslutsvägar, menar Mikael.

Innan paret började bygga besökte de ett tjugotal nybyggda ladugårdar. Man anlitade också Hushållningssällskapets byggrådgivare i anbudsförfarandet. När det var dags att sätta igång tog Mikael hjälp av sin tidigare chef som jobbat i byggbranschen.

Han är kvalitetsansvarig och den som varit med när vi gått igenom byggavtalet och diskuterat friskrivningar. En otrolig tillgång och trygghet vid en så stor investering.

Att bygga när ingen annan bygger kan vara en möjlighet att spara pengar, samt att räntan är väldigt låg just nu. Från totalentreprenören fick familjen ett fast pris, något som de tror underlättat i kontakten med banken. Något investeringsstöd kan de förmodligen inte räkna med i år, senaste beskedet är att eventuell utbetalning sker tidigast 2016.

– Vi hade inte med investeringsstödet i kalkylen eftersom vi inte vet om det blir några pengar. Ett fast pris känns tryggt även om det kommer att tillkomma extra kostnader, menar Åsa.

Banken var till en början tveksamt inställd till familjens planer. Kalkyler visar ofta att man ska bygga för två robotar, medan Åsa och Mikael kalkylerat med en.

– Men det gjorde också oss säkrare på vår sak och vi har tänkt igenom det noga, menar Åsa. Att gå från uppbunden ladugård till mjölkrobot är en gigantisk omställning för två personer. Skulle vi utöka än mer skulle det inte bara bli en dyrare investering, vi skulle också vara tvungna att anställa personal för att orka med.

I dagsläget har familjen haft stor hjälp av Åsas föräldrar och man hoppas också på att investeringen ska göra det enklare att hitta avbytare i framtiden.

– Det är lättare att ta in extra personal i en lösdriftsladugård jämfört med den uppbundna där djuren är vana vid att samma personer mjölkar.

I förra veckan prisades Åsa och Mikael som ”Årets nybyggnation för hållbart lantbruk” vid Ekogalan på Grand Hotel i Stockholm. Motivering löd; för en satsning på ett framtidens högteknologiska familjelantbruk. Samt för satsningarna och investeringarna i en djur- och arbetsmiljövänlig drift.

I och med den nya ladugården kommer gödseln att unyttjas bättre något som minska användadet av konstgödsel. Man har också förberett för solpaneler på taket för att i framtiden bli självförsörjande på el.

–  Vi är visserligen konventionella men det utesluter inte att vi satsar på att odla mer proteinfoder, till exempel åkerböna och vårvete, både på egen areal men också i samarbete med lokala spannmålsodlare i och med det nya förgröningsstödet.

Avslutningsvis, hur ser ni på mjölken framtid?

Det är en tuff framtid vi möter och konkurrensen är hård. Kostnaderna stiger för exempelvis foder och diesel. Vi måste också ta hänsyn till höga krav på djurhållningen vilket är bra samt att vi har ett kallare klimat som ger högre byggkostnader. Men konsumenterna är också mer medvetna idag och vi hoppas att de vill äta och dricka maten vi producerar. Jag tror att folk kommer få upp ögonen och förstå att man får vad man betalar för.

 

Annons: