En levande fågelskrämma

Textstorlek:

Per Nilsson från Stora Mellösa har ett minst sagt udda arbete. Han är en proffesionell fågelskrämma. Med enkla medel som fyrverkeripjäser, pappgubbar och vimplar hjälper han jordbrukare att skydda grödor från gäss, tranor och svanar. Vi träffade honom på arbetet, ett lerigt fält med höstraps i Östernärke.

Annons:

– Jag har hållit på med det här i nio år. När jag började var det i princip runt Kvissmaren och sjön Tyssingen jag arbetade. Nu åker jag runt i stora delar av Örebro län. Dessutom har området som behöver skyddas runt själva fågelsjöarna utvidgats rejält, berättar Pär.

I början rastade bara fåglarna här. Nu häckar både gäss och tranor även om de flesta flyttar vidare norrut.

Fåglarna skyddades enligt EU:s habitatsdirektiv redan 1977 och är alltså sedan dess fridlysta. Då var jakt en viktig orsak till minskande stammar. Brist på våtmarker för rastning och häckning var ett annat problem.

Våtmarker och reservat har sedan restaurerats. Jakten förbjöds. Det i kombination med att fåglarna har blivit duktigare på att anpassa sig till det moderna, har mångfaldigat stammarna.

Problemet är att reservaten runt fågelsjöarna är långt ifrån tillräckliga för fåglarnas födosök. Runt exempelvis Kvissmaren i Östra Närke, söker sig fåglarna allt längre ut för att beta på åkermark på dagen, medan de flyger tillbaka för att övernatta i vassen ute i reservatet

Skadorna kan bli omfattande på grund av det stora antalet fåglar. Så här års skadas höstgrödor. Vid sådden kan fåglarna beta utsädet, ända tills det gror, då verkar det bli mindre smakligt. Störst risk att skadas löper åkrar inom 1,5 mil från reservatet.

– I dag ska vi skrämma bort fåglar i höstraps och höstvete. Det gäller att ha olika strategi och improvisera. Budgeten är liten och fåglarna lär sig snabbt, säger Per. Vi ska börja med att skjuta fyrverkerijäser.

Pär fyrar av några ordinära raketer. Ett hundratal svanar och kanske 1000 gäss lyfter.

– Vi vill att de ny flyger till reservaten, där de inte gör skada. Risken är att de bara lättar och flyger till ett annat fält.

I arsenalen har Pär automatiska gasolkanoner, fyrverkeripjäser, flaxande band, vimplar, Låga plaststaket, människosiluetter och flaxande drakar.

– Jag prövar mig fram och ser vad som ger bäst effekt till lägst kostnad. Här kanske det senare blir människosiluetter och gasolkanorer senare. Markägaren kommer att få fyrverkeripjäser av mig

I mars-april rastar cirka 4000 sångsvanar vid Tysslingen. 5000 gäss vid Kvismaren och cirka 2000 tranor. Det som styr fåglarnas flytt är sydlig vind. Börjar det blåsa från söder där de övervintrar nere i Europa flyttar de.

– De hamnar här tills det börjar blåsa sydliga vindar och bli varmare här igen, då drar de vidare norrut. Ankomsten kan variera mellan mars och april. Men som sagt, ett mindre antal stannar och häckar, särskilt tranor. VI har också en flock ungtranor som stannar hela sommarsäsongen.

Den verkliga invasionen kommer när tranorna flyttar söderut i höst, från slutet av augusti fram till november. Då kan ända upp till 19 000 tranor och 25 000 gäss rasta bara vid Kvismaren.

– Då kan skadorna på otröskade grödor bli omfattande, berättar Per.

I stort sett kan alla grödor, beroende på vilken period det handlar om, skadas. Korn är mest populärt, liksom vete och vall. Tranor förstör gärna potatis och morötter.

Fåglarna är fridlysta. Men man får skyddsjaga för att skydda grödor. Exakt vilken period för vilken art som gäller varierar lite. Ett problem är att stora flockar kan hysa fåglar som är mer hotade som inte får jagas, exempelvis fjällgås.

– Skyddsjakten kan skrämma bort fåglarna under den den period grödan måste skyddas.

För att minska gåsstammarna har man på försök pickat ägg. Det vill säga letat upp bon och förstört alla utom ett ägg. Det har varit ineffektivt och svårt. Bona finns ju ofta där det knappt går att gå, i våtmarker och vass.

Länsstyrelsen i Örebro län får drygt 1,5 miljoner från naturvårdsverket för att hantera skador av fåglarna Det är bara två län i landet som får mer pengar.

För dessa pengar har man bland annat Pär.

– Jag jobbar som egenföretagare på kontrakt. Upphandling vart tredje år.

Per har cirka 120 markägare på telefonlistan som han hjälper.

– Det är ett samarbete med markägarna. ibland går de själva ut, ibland kommer jag. Det gäller att vara på plats snabbt. När det är som mest på hösten är det långa dagar. I fjol varande säsongen från slutet av februari till början av december.

Per arbete är omtyckt. Även om man kan få ersättning för skadade grödor vill de flesta hellre förebygga om det går.

Annons: