En rolig investering

Textstorlek:

Skattereduktionen på det som kallas för mikroproduktion av solel har satt fart på intresset för solceller.
– Jag bestämde mig för att lämna min anställning och satsa på det här på heltid. Det var rätt beslut. Intresset har aldrig varit så stort sedan jag började med det här, säger Per Halldin på företaget Solkraft i Viby, med solceller som specialitet.

Annons:

Vi träffade Per hemma hos Bengt Thedéen, Vinala, Sköllersta. Där har Bengt precis driftsatt en solcellsanläggning på 300 kvadratmeter, totalt 145 solcellspaneler.

– Jag ville fylla hela takytan det blir snyggast så. Skattereduktionen var det som fick mig att ta klivet. Utan den hade kalkylen inte hållit just nu, med det låga elpris som råder.

Bengts anläggning för den största Per levererat sedan företagets start 2007. De flesta är betydligt mindre. 35 kvadratmeter på ett villatak är en vanlig storlek.

Reduktionen innebär att Bengt får en skattereduktion med 60 öre per kWh som levereras ut på nätet. Det vill säga det överskott som anläggningen levererar. Hur mycket det blir beror på hur mycket solen skiner och hur mycket el man förbrukar.

När Svea Jord & Skog är på plats har anläggningen gått i två och ett halvt dygn. Anläggningen har gett cirka 580 kWh. 489 har levererats ut på nätet. Två bostäder finns ansluta.

Märkeffekten är 40 kilowatt. Man brukar förenklat räkna med att en kilowatt solceller levererar ungefär 1000 kilowatt-timmar.

– Det är lite glädjekalkyl, men cirka 39 000 kilowatt-timmar räknar vi med här. Det handlar lite om solcellernas läge. Det här är rätt optimalt, söderläge, cirka 45 graders taklutning, säger Per Halldin.

– Själva solcellsanläggningen hamnar på cirka 545 000. Men då tillkommer en takrenovering. Jämfört med mycket annat i jordbruket är det kanske inte den största investeringen, men jag tror det är den roligaste. På det här sättet skaffar man sig ju ändå lite kontroll över elsituationen, samtidigt som man bidrar till bättre miljö, det här ligger i tiden, menar Bengt Thedéen.

Bengt har sökt och beviljats investeringsstöd på 30 procent av investeringskostnaden för sin anläggning.

– Det är dock inte pengar jag räknar med. Pengarna i potten för solcellsstöd är ju slut. Många har väntat i flera år på stöd. Kommer pengarna är det en bonus.

Kalkylen för solel är inte fantastiskt. Det är inte ett sätt att tjäna stora pengar. Men investeringen går bra att räkna hem trots att elpriset nu är lågt.

Man kan låna pengar för att bygga solel och ändå få viss lönsamhet. Avskrivningstid är 10-15 år. För en jordbrukare räknas solcellsanläggningen som en anläggningsinventarium, vilket ger fördelaktigare skattevillkor.

Bankerna ställer upp och lånar ut pengar till rimlig ränta.

– Man kan se det på två sätt. Det handlar ju dels om den el man inte köper och dels om den man kan leverera och sälja ut på nätet. Däremot tror jag man ska akta sig för att se en solcellsinvestering som ett sätt att spara el. Mitt råd är att se över elförbrukning innan man investerar i solceller, fortsätter Per Halldin.

Per menar att just att solfångaren bidrar till att man köper mindre el är ett starkt argument för solceller.

– Att inte köpa el är ju också ett sätta att tjäna pengar.

När man investerar i solceller bör man investera så man inte producerar mer än sin årsförbrukning. Då riskerar man att inte räknas som mikroproducent. Det gör leveranserna ut på nätet dyrare.

När Per startade sitt företag sålde han vaccumsolfångare, som levererar värme. En marknad som i princip är död nu.

– Ja, folk satsar på solceller istället, lite synd. Solvärme är inte heller någon dålig investering, varför inte satsa på båda, avslutar han.

Annons: