Nu ska lammnäringen lyftas

Producent, slakt och forskning i diskussion för en svensk ”meat standard”
Textstorlek:

I Sverige slaktas årligen cirka 250 000 lamm och får. Det motsvarar ungefär 0,5 procent av lammuppfödningen inom EU. Sverige är med andra ord inte någon större lammnation och en stor del av lammköttet i butik kommer från Australien eller Nya Zeeland – trots att konsumenten anger det svenska ursprunget som en viktig faktor när de handlar lamm

Annons:
Magnus Jönsson, ordförande i Svenska Fåravelsförbundet menar att det behövs fler lamm men att det också behövs en standardisering. Genom att stärka ätkvaliteten och öka lönsamheten hos svenska lammproducenter ökar också utbudet i butik.
– Australien har exempelvis Meat Standard Australia som innehåller en mängd kriterier från lammets födsel och ut på tallriken, förklarar Magnus Jönsson.
Magnus Jönsson menar att förutom en hög ätkvalitet anpassar Australien också sin produktion till den europeiska marknaden med högt djurskydd och mindre antibiotikaanvändning.
– De tassar helt enkelt på våra marker och vi behöver hänga på för att konkurrera.
På initiativ från Svenska Fåravelsförbundet samlades hela branschen, från uppfödare och slakteri till handel och forskning för att diskutera hur ett Meat Standard Sweden, en standardisering av lammproduktionen, skulle kunna se ut. Som underlag för diskussion fanns nyligen sammanställda enkäter från såväl konsumenter som slakterier och handel.
Genom att ta fram solid kunskap om konsumenternas och handelns preferenser kring lammkött och säkerställa att den kunskapen finns i alla led har vi möjlighet att lyfta svenskt lammkött, menar Maria Forshufvud, vd för Svenskt kött.
I intervjuer som genomförts med branschen säger majoriteten att det finns en stor marknadspotential för ett ökat utbud av svenskt lammkött, att marknaden för kvalitets- och premiumkött växer och att det är bra att man gemensamt försöker komma fram till åtgärder som kan stärka det svenska lammköttets kvalitet.
– Även enkäten hos konsument visar att svenskt lammkött prioriteras och att hälften av de tillfrågade skulle köpa mer om det fanns i butik. Förutom lammets ursprung är god djurhållning och färskhet viktiga faktorer när konsumenten väljer vilket lammkött man köper.
När det gäller kvaliteten på lammköttet får produktionskvalitet, djuromsorg och etik, produktkvalitet, hygien, och smaken godkänt. Mindre nöjd är man med köttets textur.
– Variationen är för stor. Mörhet och saftighet behöver förbättras, förklarar Maria Forshufvud.
Några prioriterade åtgärder för att komma till rätta med den stora variationen är bättre sortering av lamm och ungfår på slakteriet. Att även sortera efter ras och väldefinierade uppfödarkoncept. Att säkerhetsställa att köttet inte kyls ned för hastigt efter slakt liksom kontroll av djurets ph-värde.
– Branschen efterlyser tydligare signaler till uppfödaren om vilken typ av kött marknaden efterfrågar. Man vill även kommunicera uppfödarkoncept som dilamm, vårlamm och höstlamm till slakteri och handel.
Karin Wallin från SLU i Skara presenterade en genomförd enkätundersökning hos lammslakterier i Sverige. Av totalt 102 slakterier slaktar 81 stycken får och lamm.
Jag valde ut 20 slakterier med god geografisk spridning och som slaktar 350-90000 lamm per år varav 45 procent slaktar mellan 2000-6000 får och lamm.
I enkäten uppges bland annat att sammanslagning av djur från olika besättningar sker till 35 procent, att tid från avlivning till kyl varierar från åtta minuter till 4,5 timme medan tiden innan kärntemperatur är uppnått i slaktkroppen varierar mellan fyra och 30 timmar. Ph-värdet mäts endast på ett av de tillfrågade slakterierna.
Även hanteringen av slaktkroppar varierar stort mellan de tillfrågade slakterierna. Helfall hänger kvar 1-7 dygn innan leverans till grossist liksom hängningstiden innan styckning på egna anläggningen.
Från slakteriet finns önskemål om en förbättrad förädlingsprocess när det gäller styckning och mörning. Utökat mottagningsstall för att minska stressen hos djur och större kylkapacietet för olika slaktkroppar är annat som behöver åtgärdas.
Det finns med andra ord en hel del att arbeta med inför en svensk standardisering av lammkött. Förslag från slakterierna är utbildning hos såväl producenter och slakterier för att i framtiden möta konsumentkraven.
– Jätteroligt att så många från branschen kom och att det finns ett stort intresse att bli bättre när det gäller lamm, konstaterar Magnus Jönsson.
Magnus tycker också att det blev en ärlig diskussion i alla led där man var öppen med sina problem men också kom med förslag till åtgärder. Dagens möte landade i att Svenska Fåravelsförbundet tar en roll i att sätta samman en projektgrupp som jobbar vidare med vilka insatser som krävs och vilka pengar som behövs.
– Redan på mötet fanns ett tiotal personer som direkt ville jobba vidare och i början av november har vi ett nytt möte, avslutar Magnus Jönsson.
Annons: