Stian värnar timmerhantverket

Textstorlek:

Snickaren Stian Verhnjnak-Møllers började sin bana med korsvirkeshus i Danmark. Numera vårdar han Svensk timmertradition genom att timra timmerstommar av svensk fura nära Nora.

Annons:
Man får nog säga att Järnboås-snickaren Stians bakgrund är minst sagt internationell.
– Min pappa är dansksvensk, min mamma är norska och min hustru är från Slovenien berättar han. Det var via pappans släkt Stian hamnade i Järnboås-trakten. Sitt lilla snickeriföretag startade han dock redan i Danmark.
– Jag utbildade mig som snickare i Danmark. Jag fascinerades av det gamla bygghantverket på korsvirkeshusen, som är tradition på landsbygden i Danmark. Det blev också min specialitet när jag startade firma. När jag träffade min fru flyttade vi till Slovenien för att arbeta. Men det var när den ekonomiska krisen drabbade Europa fullt ut. Jag hade jobb, men det fungerade inte så bra. Via pappas kontakter hamnade jag på snickarjobb här i trakten, fortsätter Stian.
Han beslutade att fortsätta som snickare och egenföretagare, i Sverige.
– Jag gick till en byggmarnkad för att få hjälp att översätta min hemsida. Jag visade dem timmerdetaljer från korsvirkeshus, för att lära de svenska termerna. De skakade på huvudet Men något sätt måste jag gjort intryck. Någon månad senare ringer nämligen en kvinna som berättar att hon hört på byggmarknaden att jag kunde laga gamla timmerhus.
Stian tänkte att tja, då kan jag väl det då.
– Men jag visste mycket lite om svenskt timmerhantverk. Jag skaffade en massa böcker och började studera.. Sedan blev det till att titta på gamla hus och lära sig efter hand. På den vägen är det.
Stian har i dag två anställda. Firman heter Karpenter Bergslagen AB.
Firman gör en hel del vanliga snickarjobb. Men huvudinriktningen, och det vi vill göra, ligger på timmerhantverket. Vi både timrar nytt och lagar och reparerar gamla timmerhus.
–  Men det handlar också om att modernisera för att göra kostnaden rimlig. Vi vänder oss till privatpersoner. När vi gör nya timmerstockar exempelvis, skulle det ta allt för lång tid att bila för hand. Men vi handbilar ytan. När det inte syns använder vi motorsåg.
När vi besöker Stian vid byggplatsen vid Fåsjöhyttan utanför Nora, håller han som bäst på att timra en helt ny timmerstomme till ett hus som så småningom ska stå vid Vätterns strand, nära Karlsborg.
– Stommen är snart klar. Då ska vi plocka ner den och sätta upp den där den ska stå och lägga på tak. Timret är inte torrt. Vi arbetar ju ute här. Då är det en fördel att få stommen på plats, med tak, då torkar det som bäst.
Stommen består av furu, medan takåsarna kommer att vara i gran.
– Jag vill gärna arbeta med senväxt fura. Den klarar väder och vind mycket bra. Gran är dock lite starkare. Det är därför vi använder det i takåsarna.
Stian gör helst den så kallade Orsaknuten när han timrar.
– Man formar ju knuten koniskt så att stockarna liksom automatiskt drar ihop sig mot varandra. Det ger en mycket stark knut och en tät stomme. Men det är lite upp till kunden. Vi kan bygga eller reparera även andra typer av knutar.
När Stian timrar en ny stomme fräser han den rundade delen på översidan med en kutter för att få en jämn och tät stomme.
– Men när vi lagar gamla hus och byter ut stockar gör vi i allmänhet inte så. Förr gjorde man ofta så att man anpassade långdraget, alltså skåran i stocken över, efter ojämnheterna i den undre stocken.
När stommen sätts upp på plats tätar Stian i långdragen med lindrev för säkerhets skull
– Men egentligen behövs inte det. Det blir en tät stomme.
Stian avråder rån att ha plast mot timmerväggen om man isolerar Då skadas väggen lätt av fukt
– Islorerar man med exempelvis cellousa eller lin behövs inte det.
De flesta vill inte isolera alls. Man vill se den vackra timmerstommen, men i vissa kommuner krävs isolering åtminstone på två väggar i vinterbonade bostäder.
– Även om det kanske inte helt uppfyller moderna krav isolerar timret bättre än man tror, säger Stian medan han hugger urtaget för en knut.
Annons: