Charlotte brinner för äppelodlingen

Charlotte Sommarin i sin kära äppelgård
Textstorlek:

Sörmland har traditionellt haft gott om äppelodlingar. I dag är den kommersiella äppelodlingen nästan obefintlig. Däremot finns ett stort marknadsutrymme. Bara 25 procent av äpplena vi konsumerar är odlade i Sverige. Det fick ett antal äppelintresserade att bilda föreningen Sörmlandsäpplen.

Annons:
– Här finns ju äppeltraditionerna. De flesta populära äppelsorter vi har i Sverige har ju sitt ursprung här, inte minst det välkända Åkerö, säger föreningen ordförande, Charlotte Sommarin.
Charlotte äger en gammal gård i närheten av Skebokvarn som har anor sedan början av 1900-talet som fruktodling.
– Då fanns över 300 fruktträd av olika sorter här. Så många finns inte kvar, men många träd är det. Min mormor och morfar tog över gården 1936. Mormor var den som ägnade sig mest åt fruktodlingen.
Fram till slutet av 1950-talet sålde hon frukt. Äpplena fraktades till Norrland från tågstationen i Skebokvarn, medan päronen såldes till hotell i Sörmland.

– Jag har jobbat på att försöka utveckla det här med frukten sedan jag tog över här. Jag har bland annat, med varierande framgång, försökt göra cider. Det som hänt de senaste åren, och som faktiskt skapat förutsättningar, är att det nu finns ett flertal musterier i Sörmland.
Föreningen Sörmlandsäpplens mål är att skapa kommersiella möjligheter för äppelodling i Östra Mellersta Sverige.
– Vi söker samarbeten i flera län, vi vill skapa en äppelregion. Just nu arbetar vi med att beställa de träd som ska planteras 2018.

Den framförhållningen talar en del om utmaningarna med äppelodling. Det är en långsiktig verksamhet, det tar tid innan man får utdelning.

– Att få fram ett äppelträd av en viss sort är en lång procedur. Det är inte bara att så sätta en kärna. Äppelträd förädlas. Först odlar man fram rotstockar på vilka man manuellt ympar in ädelved av den äppelsort som man vill ha. De träd som planteras våren 2018 ger i bästa fall få lite frukt samma sommar. Fem år tar det innan träden når full produktion.
Anläggningskostnaden kan vara dyr. Upp emot 300 000 per hektar. Det är billigare att anlägga på väl dränerad jordbruksmark. Äppelodlingar kan behöva bevattning torra somrar.
Ett av problemen är att de tidaginte finns särskilt mycket kunskap om och erfarenhget av äppelodling i Sörmland.
– Vi skulle behöva erfarenhet, fruktodlingskunnig expertis i länet. Vi har haft god hjälp av Kirsten Jensen, bär- och fruktodlingskonsulent på länsstyrelsen i Västra Götaland, men vi skulle förstås behöva en egen expert på närmare håll.
Sveriges äppelcentrum finns just nu i Södra Sverige. Äppelriket är ett medlemsägt företag med bas på Österlen, som är lite av Äppelcentrum. Medlemmarna finns i Skåne, Blekinge och Småland.
– Äppelrikets medlemsföretag producerar i dag 90 procent av de Svenska äpplena. Men som sagt, det finns utrymme att växa. Marknadsandelen är bara 25 procent. Resten importeras.
– På vårt första möte var det 20 företag som anmälde sitt intresse. Får vi tio av dem att gå vidare och bli kommersiella odlingar är vi nöjda, som första steg. Men sen behöver vi förstås bli fler.
Bredden bland odlarna är stor. Allt från mindre gårdar med inriktning på grönsaks, bär och fruktodling, egen förädling och familjejordbruk till några av de stora godsen.Någon av intressenterna planerar för äppelodling på så mycket som 15 hektar.
– Stora satsningar är nödvändiga för lönsamhet Det behövs någonstans mellan fem och tio hektar för att bära en heltidstjänst.
En springande punkt med äppelodling är lagring.
– Där har det skett ett genombrott i Sverige som gör att det nu finns svenska äpplen långt fram på våren. Det handlar om syrefri lagring. Man bygger lager där man med skapar en syrefattig miljö. Det finns olika spår. Antingen bygger man stora centrala lager, eller mindre boxar på gårdsnivå.
Lagring, distribution och logistik är något man tänker sig samarbeta om i föreningen Sörmlandsäpplen, liksom kvalitet.
– Kvalitet är mycket viktigt om vi ska kunna konkurrera. Att det är Svenskt och närproduktion räcker inte.
Man skiljer på äpplen som ska ätas, det kallas dessertäpplen, och äpplen som man använder till livsmedel, must och cider.
– Dessertäpplena måste vara fläckfria, och likartade i storlek. Kraven är höga.
När man odlar äpplen kommersiellt är det allmänhet en så kallad intensivodling bestående av lågväxande träd som beskärs och spaljeras i rader som liknar en vinodling.
– Det är en frågan om rationella system. Man kan köra mellan raderna för att hålla efter ogräs och plocka från rörliga plattformar. Haken är att sådana träd bara blir 25-30 år. Mina träd är ju över 100 år. men betydligt mer arbetskrävande. Dessutom är det svårt att ha folk anställda som klänger runt på stegar och plockar, avslutar Charlotte.
Annons: