Den svåraste affären skjuts ofta upp

Ida Lilja
Textstorlek:

En stor andel av landets jordbruks- och skogsfastigheter ägs och drivs av personer som är 65 år eller äldre. Det är med andra ord hög tid för generationsskiften.

För åttonde året i rad håller LRF-Konsult generationsskifteskväll på slottet i Örebro, nu, den 25 november. LRF-konsult håller liknande träffar över hela landet.

Annons:

 

– Vi ser att det finns ett stort behov. Det är många fastigheter och familjer där man väntat allt för länge med generationsskiften, säger Ida Lilja, jurist på LRF Konsult som ansvarar för generationsskifteskvällen.

Ida menar att man har allt att vinna på att inte vänta med generationsskiftet.

– Ibland blir det försent. Den äldre generationen finns kvar på fastigheten, men orkar inte längre investera och driva gården vidare. Den yngre generationen kan redan ha tappat intresset sedan decennier och fastigheten hamnar i stort behov av investeringar för att man ska kunna bo eller driva verksamhet där.

– Om man inte gör något, hamnar gården istället i ett dödsbo och då ställs man inför faktum. Gör man ett generationsskifte kan man välja hur man ska göra och alla inblandade har tid att förbereda sig.

Det finns mängder med fallgropar när man gör generationsskiften, exempelvis det förstärkta laglottsskyddet och skatt. Det förstärkta laglottsskyddet kan bli aktuellt när man överlåtit gården utan att kompensera de syskon som inte tar över. Det skapar ofta förbittrade familjerelationer och ärendet riskerar att hamna i rätten.

– Det är en stor affär, kanske den allra största man gör i sitt liv. Den påverkar ju dessutom efterföljande generationer.

– Vårt råd är att låta alla familjemedlemmar engageras. Om någon övertar gården brukar vi försöka se till att de andra barnen kompenseras.

Ida rekommenderar inte att man övertar gården i samägande med syskon.

– Anledningen till att vi inte rekommenderar samägande är egentligen för att vi ägnar en hel del tid i att lösa upp samäganden.

Det finns flera skäl till att generationsskiftena skjuts upp.

– För det mesta tror jag man helt enkelt inte kommer sig för. Man identifierar sig så starkt med att vara jordbrukare, skogsägare, att man inte vill släppa taget. Vad blir man sedan? Ofta benämns jordbrukare rentav efter gården man bor på Kalle på Åsen, exempelvis. Ofta är det också en oro, man vet inte riktigt vad barnen vill, vad de har för idéer man har inte pratat, och så går tiden och allt blir bara svårare.

När LRF Konsult tar sig an ett generationsskifte brukar man börja med ett möte med föräldragenerationen.

– Ja, sedan har vi ett möte där alla i familjen är med. Då brukar de flesta frågetecken lösa upp sig. Många tycker det är mycket skönt, som en befrielse, när processen är igång och man vet att det kommer att bli en förändring.

Annons: