Trendbrott i mjölkdisken

Trendbortt i i mjölkkonsumtionen. Men än har det inte vänt för mjölkbönderna.
Textstorlek:

Kanske har det skett ett trendbrott i Svenskens mjölkvanor. Vi äter allt mer mjölkprodukter samtidigt som importen för första gången på många år verkar minska. Dessutom dricker vi allt mer vanlig drickmjölk.

Annons:
Mitt i alla nyheter om krisande mjölkbönder. kommer LRF-mjölk, alltså mjölkbönders och mejeriernas branschorganisation, och statistiska centralbyrån med siffror som visar att det kanske ändå vänt för den Svenska mjölkproduktionen.
För första gången på cirka 15 år verkar importen minska. Andelen importerad ost har minskat med drygt en procent och yoghurten med 2,5 procent i år
– Det kan låta lite, men dels är året inte till ända plus att det är första gången på 15 år som importen minskar, säger Lennart Holmström, expert på marknadsanalys och branschstatistik på LRF- Mjölk.
Detta ska också vägas samman med att den totala konsumtionen av mjölkprodukter ökat med cirka 5,3 kilo mjölk per person Det är youghurt, kvarg och ost som står för den största ökningen. På tre år har ostkonsumtionen ökat med 1,7 kg per person, vilket motsvarar nästan 17 kg mjölk per person. Hittills har alltså den ökningen utgjorts av import. Men nu har alltså ett litet trendbrott skett. Dessutom dricks allt mer drickmjölk.
Ewa Lööw är mjölkproducent på Storgården i Hidingsta, söder om Örebro och förtroendevald i det som kallas Arlas kretsråd.
– Det är givetvis mycket positiva siffror. Samtidigt är det allt för tidigt att tala om trendbrott. Vi har fortfarande en lång uppförsbacke.
Det som skapar problem för Svensk mjölkproduktion är egentligen inte alls priset på drickmjölk.
– Den utgör bara drygt 20 procent av den totala volymen. I stort sett all drickmjölk som säljs är svenskproducerad. Den stora volymen av import består av just ost och youghurt, därför är givetvis statistiken glädjande vi håller givetvis tummarna att trenden håller i sig.
Det är helt enkelt så att det går åt betydligt mer mjölk att göra ost och andra mejeriprodukter. Man brukar räkna med 10-15 liter mjölk för ett kilo ost.
– Vill man stödja oss mjölkbönder är det viktigaste man kan göra att köpa svensk ost, fortsätter Ewa.
Lennart Holmström på LRF-Mjölk fortsätter:
– 64 procent av den ost vi äter och 45 procent av yoghurten vi konsumerar är fortfarande importerad. Inte minst miljön och klimatet skulle vinna på mer svensk mjölk. Svenska kor får också beta ute.
Bönderna i Örebro län har trots siffrorna viss anledning att fortsätta bekymra sig över marknadsandelen
– Ja, i vårt län tillhör ju flertalet mjölkbönder Arla. Vår marknadsandel har dessvärre minskat lite i Sverige, säger Ewa Lööv. Det är alltså andra Svenska mejerier som ökat på Arlas och importens bekostnad.
– Jag tror det beror på att Arla i media fått klä skott för mycket av mjölkkrisen, menar Ewa Lööw.
Att det säljs mer mjölk och att importen minskar leder tyvärr dock inte per automatik att prispressen på bönderna minskar och att man därmed kan dra sig ur den mjölkkris som pågått sedan något år med allt mer vikande leverantörspriser och svåra ekonomiska bekymmer på gårdarna.
– Många har missuppfattat orsakerna till den svenska mjölkkrisen och tror att den beror på en minskad efterfrågan på mjölk och mjölkprodukter, men det stämmer inte. Krisen beror på den globala prispressen, inte på en vikande efterfrågan i Sverige, mer Lennart Holmström.
Även om vi i Sverige inte är självförsörjande på mjölk råder en global överproduktion, som dessutom ökar. Irland har som exempel ökat sin produktion med 12 procent de senaste åren. Priset till mjölkbönderna i Sverige påverkas helt av världsmarknadspriset. Sätter man ett högre pris än omvärlden ökar importen.
Ett av de avgörande skälen till vikande priser beror dock på EU.s konflikt med Ryssland, som pågått sedan
Ryssland annekterade Krim i fjol. Konflikten gjorde ju att Ryssland stoppade all import från EU. Även Kina importerar mindre mjölk från EU.
– Det finns ännu få tecken på någon global ljusning som kan göra att vi får bättre pris. Men det är klart att en större Svensk marknadsandel sätter Svensk mjölk i ett bättre läge när det vänder, avslutar Ewa Lööw.
Ett problem för den som vill köpa mer svenkt är att det kan vara svårt at tveta vad som är svenskt. Håll utkik efter Arlakossan och en mjölkkanna i svenska färger. Ostarna Greve, Präst, Herrgård och Svecia måste innehålla svensk mjölk. Men vill man köpa mild vardagsost blir det värre. Arlas hushållsost är danskt. Den enda svenska heter Gäsene, men den förs inte i alla butiker.
Annons: