”Bara vi som producerar istället för att förbruka”

Lennart E Bengtsson
Textstorlek:

Sveriges två största råvaruleverantörer skogen och jordbruket har alla förutsättningar att medverka för en biobaserad ekonomi. Det slogs fast när Skogs och Lantbruksakademien, KSLA, genomförde en seminariedag för framtidsfrågor.

Annons:

– Vi är en av få näringar som producerar istället för att enbart förbruka, replikerade LRF-ordförande Helena Jonsson.
När de båda begreppen bioekonomi och biobaserad ekonomi blivit allt mer aktuella genomförde KSLA ett seminarium dels för att klargöra begreppen och konstatera hur den gröna näringen skall kunna bidra med insatser för ett framtidsinriktat jord- och skogsbruk.

 

Under rubriken hållbart jordbruk kunde företrädarna för näringen presentera dagens och framtidens inriktning. Lennart E Bengtsson, vd vid Wapnö Jordbruk, kunde beskriva företagets förändring.

– Vi har på olika sätt förändrats från att ha varit ett traditionellt och moget lantbruksföretag till att nu vara ett modernt matföretag med klar hållbarhetsinriktning där vi satsat på ett eget ekologiskt kretsloppstänkande. Vi har som en av målsättningarna att vårt företag skall ligga först in i framtiden.

 

Lantmännens hållbarhetschef Claes Johnsson presenterade sin verksamhet genom att visa på möjligheten till påverkan av framtiden genom att betona att man tillsammans i näringen kan ta ansvar från jord till bord.
– Vi har tre viktiga frågor att lösa inför framtiden. Det är vad vi äter, hur mycket av maten vi äter upp och minska matspillet samt inte minst viktigt hur vi producerar maten. Bonden kommer alltid att ha en nyckelroll för en hållbar råvaruproduktion. Det gäller den traditionella odlingen likaväl som ekologisk odling.
Flera företrädare för näringen pekade på vikten av att svenska livsmedelproducenter får möjlighet att konkurrera på samma villkor som andra producenter i världen.

 

LRF-ordförande Helena Jonsson deklarerade att jordbruket har stora möjligheter att bidra till en hållbar utveckling. Men påpekade också att agendan för en biobaserad ekonomi inte förs ner till olika program och organisationer. Det finns risken att det blir allt för mycket av hängrännetänkande.
– För att få bioekonomin att växa behöver vi en översyn av lagar och regler, att satsa på forskningen och minska avfall till förmån för bioprodukter. Dessutom kraftiga satsningar på biodrivmedel som näringen kan vara med att utvinna.

Ronja Boije från Macklean Strategiutveckling tog upp markfrågan i förhållande till framtidens matproduktion.
– Idag finns 4,9 miljarder hektar mark som används som jordbruksmark. Det motsvarar 38 procent av den globala landarealen. Den svenska jordbruksmarken utnyttjas till stor del som åkermark men det finns fortfarande mer mark till att producera livsmedel på. Hon presenterade en kalorikedja där hon visade att mer än hälften försvinner mellan jorden och fram till bordet. Om man arbetar med att minska svinn och förluster skulle vi kunna få 43 procent mer mat fram till år 2100.

Annons: