Ejnar växte upp på Viktorn

Textstorlek:

Skogs- och jordbruksmaskiner blir allt mer påkostade och avancerade. Men det finns också en annan kategori – slitvargarna – som bara går och går. Under rubriken ”Trotjänaren” letar vi upp veteraner i arbete, fjärran från puts och utställningsskick.

Annons:

Bolinder Munktell 230, eller VIktor, som den kom att kallas, har figurerat i Trotjänaren förr. Påfallande många av de 11 000 Viktor som såldes är fortfarande igång. Det gäller i hög grad familjen Haglunds traktor på gården Skalltorp i Södra Närke.

När Svea Jord & Skog kommer på besök sackar dock startmotorn betänkligt efter de kallaste dygnen på flera år. Men med ett par startkablar och kallstartknappen intryckt tuffar dock den gamla tvåcylindriga motorn igång i ett dieselfett rökmoln. Ljudet är karaktäristiskt.

– Min far köpte den här traktorn ny 1959. Sedan dess har den gått här på gården, berättar Ejnar Haglund.

Även om far, samma år som jag föddes, 1968, investerade i en ny, Volvo BM 400, var Viktorn en viktig del av vårt jordbruk, länge. Med den här har jag vänt hö, vältrat, kört i skogen, hämtat balvagnar, allt man gör med en traktor på ett mindre lantbruk, säger Ejnar.

En frontlastare gjorde traktorn än mer allsidig. Då kunde den ju bland annat användas för att lasta gödsel när den skulle spridas.

Traktorn har knallat på utan större mankemang. Timräknaren står på knappt 9 000 timmar.

– Det har den gjort så länge jag minns. Det är klart att vi lagat en del och gjort smärre modifieringar. Lastaren plockade vi av någon gång på 80-talet. Man tyckte ju då att det kändes hopplöst tungt och brytigt med lastare utan servostyrning.

– En extra läpp på draget för att kunna dra moderna vagnar och redskap med dragögla, har det exempelvis blivit. Gaffeldrag på vagnar och redskap försvann ju för länge sedan.

I dag får Viktorn mest göra tjänst i potatislandet och för lite finåkning.

– Pappa, i dag 85, är kanske den som kör mest med den.

Viktorn eller Bolinder Munktell 230 lanserades 1955. Modellen blev en succé, knappt 11 000 tillverkades i BM:s verkstäder i Eskilstuna.

Konstruktionsmässigt kan man nog hävda att Viktorn var lite föråldrad redan när den kom på 1950-talet. Bakaxel, låda och hydraulisk var gemensamma med Volvos T-serie, med anor i 1940-talet. Det innebar bland annat enklast tänkbara trepunktslyft, utan dragkraftreglering, växellåda och bakaxel med rakskurna drev som ger upphov till ett tjut från transmissionen, särskilt i högre fart.

Till skillnad från exempelvis  Ferguson Grålle saknar viktorn insteg från sidan. Man svingar sig upp i stolen bakifrån. Även om det går att lära sig känns det kanske lite obekvämt efter nutida förhållanden.

Stolen, av plåt, bjuder dock på en modernitet. Den enkla fjäder som tidigare hade varit standard under stolen, är kompletterad med en stötdömpare.

Det var robust teknologi som höll. Men det var knappast skälet till Viktorns framgång. Det som gjorde traktorn populär var den trevliga motorn. Det var en tvåcylindrig diesel med ett jättestort svänghjul. Trots att det inte var frågan om så mycket hästkrafter var motorn mycket vridstark och därtill snål. Att den sedan bjöd på ett trevligt och mycket karaktäristiskt ljud var en bonus.

Vridmomentet gjorde Viktorn särskilt lämplig för exempelvis plöjning. Många veteranplöjare föredrar än i dag

Viktorn för vridmomentet och den robusta konstruktionen. På jordbruken blev Viktor en mångsysslare som fick göra precis allt och lite till

Från början hade BM 230 Viktor 29 hästkrafter. I en uppgradering 1958 blev effekten 31. Siffran 230 betyder, med den namngivningslogik Bolinder Munktells då följde, 2 cylindrar och 30 hästkrafter.

När 230 tillverkades var det vanligt att delar av mekaniken, traktorkroppen och motorn, användes till andra ändamål, baklastare, olika entreprenadmaskiner och såvidare. Någon baklastare med 230 som bas finns så vitt vi vet inte. Däremot konsturerades vad som som kom att bli världens första specialtillverkade skogsmaskin av komponenter från BM 230. Maskinen kom att kallas 230 Bamse och var en liten bandtraktor försedd med en kran och ett björnstarkt wirespel.

Efter sammanslagningen med Volvo bytte Viktorn färg till och blev röd, närmare bestämt 1960. Tillverkningen upphörde 1961. Då var traktorn direkt föråldrad. Den större och betydligt modernare Boxern, BM Volvo 350, hade redan lanserats.

De flesta Viktor som överlevt är i dag omtyckta veterantraktorer. Ett omfattande nytillverkning av delar, dekaler och liknande förekommer.

Annons: