Den försvunna livsmedelsstrategin

Textstorlek:
Annons:

Alla pratar numera om lantbruk, djurhållning och svensk livsmedelsproduktion. Jordbruket behövs, klart vi ska ha svenska kossor på landet. Det talas till och med om att jordbruk är ett trendigt yrke.

Men det är lite som med oss journalister. Alla vill ha oss och våra tjänster, men ingen vill betala.

Vad vill egentligen Sverige med sitt jordbruk? Vi ska gå före och ha det miljövänligaste jordbruket i världen, med särregler för djurskydd och bekämpningsmedel i särklass, men det ska inte kosta något.

Kraven ska vara stenhårda. Men när det kommer till vad som serveras på äldreboenden och skolor, ja då spelar det ingen roll. Vadå, det är ju bara att importera.

Visst ska det finnas ängar, kulturlandskap, stenmurar, rena vattendrag, kossor i hagen, vargar i skogen, Inga problem, bonden betalar.

Från politiskt håll har man helt missat poängen med EU och fri rörlighet. Man vill liksom ha kakan och åta upp den. Svenska politiker kan inte, hur gärna de än skulle vilja, trolla.

Har vi fri rörlighet så har vi. Förbjuder vi ett bekämpningsmedel som alla andra ute i EU använder, ja, då försvinner den odlingen i Sverige. Har vi djurskyddskrav på våra mjölkbönder som kostar dubbelt så mycket som för våra konkurrenter i EU, ja, då blir våra mjölkbönder utkonkurrerade.

Man har missat det mest grundläggande i marknadsekonomi. Om två företagare har liknande marknad, men den ena har mer än dubbelt så höga kostnader, då går jobbet till den som har lägst kostnader.

Jordbruket i Sverige kan inte ensamma hantera kostnader för allt från att vårda vattendrag, kulturlandskap, beteshagar till ökande sjukskrivningskostnader. Det kan låta som en gammal argumentation, men ryggsäcken av kostnader, regler, som Svenska bönder bär, måste lätta. Det enda som hjälper är lika villkor.

Nu talar vår nya EU-minister dessutom om att hon kraftigt vill minska kostnaderna för EU:s jordbrukspolitik. Det verkar finnas en mycket stark tro på vad jordbrukarnas ekonomi klarar. Det finns två vägar. Ett kraftfullt stödsystem, som betalar för de mervärden jordbruket avkrävs, eller total avreglering, ett vägval.

All den här diskussionen sker medan mjölkgårdarna försvinner i en rasande takt. Landsbygden, särskilt i mellanbygder, slår igen. Det var korna som gjorde det möjligt att driva jordbruk där.

Jobb inom livsmedelssektorn försvinner ut i Europa i ett tilltagande tempo. Självförsörjningsgraden minskar. Svenskarna använder allt mer av den lilla plätt mark varje världsmedborgare har tillgänglig för sin livsmedelsförsörjning.

Sven-Erik Bucht planer på en livsmedelsstrategi var mycket bra. Dialogmötena var ett bra initiativ. Sverige måste fundera ut vad vi egentligen vill med sitt jordbruk. Var vill vi att vårt livsmedel ska produceras? Av vem?

Problemet är Buchts livsmedelsstrategi också verkar ha blivit utkonkurrerad.

Annons: