Världens längsta säsongsjobb

Sven Pettersson på Lantmännen i Kumla går i pension.
Textstorlek:

KUMLA. I slutet av februari går Sven Pettersson på Lantmännen i Kumla i pension. Man kan nog utan att överdriva påstå att han haft en rekordlång säsonganställning.
– Jag brukar skoja och säga så. Jag började nämligen som säsongsarbetare direkt efter lumpen, 1973, jag blev kvar. Både Lantmännen och spannmålsodlingen har genomgått stora förändringar sedan dess, säger han.

Annons:

 

I dag är Sven driftschef med ansvar för spannmålsanläggningarna i Kumla, Köping och Odensbacken. Strax efter ”Operation blåljus”, då många spannmålsanläggningar stängdes, ansvarade Sven över ett störtre område.

– Det blev både att stänga och öppna anläggningar. Här i länet hade vi anläggningar i Fjugesta, Askersund, Vretstorp, Kumla, Odensbacken, Karlskoga, Örebro, Ervalla, Lindesberg, Arboga och Fellingsbro i början av 2000-talet.

Kvar blev bara Kumla och Odensbacken,

En jätteomställning.

– Men jag har också varit med och återöppnat vår anläggning i frihamnen, Stockholm, berättar Sven.

Sven menar att Operation Blåljus, som fick mycket kritik, var helt nödvändig vid tiden när den genomfördes.

– Från när jag började 1973, fram till början av 1990-talet var det hela tiden frågan om expansion, invägningen ökade för varje år. Vi hade troligen rekord 1987 då det som då hette Örebro Lantmän vägde in över 200 000 ton, bara i Örebro län.

Sedan kom ”Omställning 90″ och sjunkande priser. Botten gick ur spannmålsodlingen. Vid EU-inträdet 94 kom stöden som gjorde att mycket mark hamnade i träda.

Invägningen minskade rejält.

– Som sämst var det runt sekelskiftet. Vi vägde då bara in 20 000 ton. Vi hade alldeles för hög kapacitet.

Blåljus genomfördes 2004-2005. För Svens del innebar förändringen att mottagningen på Aspholmen, som varit hans arbetsplats sedan 1973, slog igen. Hans arbetsplats blev Kumla och det enkla kontoret inhyst det rum som en gång användes för att väga upp i gutesäckar.

Sedan kom vändningen successivt. 2006 dumpade EU interventionslagret av spannmål som då skulle avvecklas Det fick priserna på världsmarknaden att störtdyka. Rekordlite areal såddes. hösten 2006 och våren 2007. Sedan blev det missväxt i nästan hela världen, utom i Sverige. Då sköt priserna uppåt igen, odlingen ökade, trädena såddes på nytt.

– I höstas vägde vi in 52 000 ton här. Vi har nu lite för liten kapacitet. Det gör att vi måste ha daglig utlastning under skörd. Mycket går till Djurön och till Agroetanol i Norrköping.

Mycket har hänt sedan Sven började.

– Före Blåljus handlade det om ren bulkproduktion, kvalitet var rätt underordnat. Vi skilde i princip bara på sädesslagen och höst och vårsäd. Nu är det kvalitetsinriktad odling efter olika koncept, en helt annan odling. Vi har bland annat maltkorn, grynhavre, speciellt kvalitativ hästhavre, Naturplus, det som förr kallades Sigill. Vi har också fått in nya grödor, som bönor. Ekoodlingen har också förändrat spannmålsodlingen.

Det finns dock problem med förändringen.

– Att leverera kvalitet istället för bulk är rätt. Problemet är att våra anläggningar är byggda efter den gamla tidens krav, då det var bulkodling som gällde. Det är knepigt för oss att hantera många, små volymer.

Leveranserna har också förändrats.

– Vi får fortfarande hit stor andel av vår invägning i skörden. Torkavtal har ökat den andelen. I slutet av 1970-talet var en medelleverans 6-7 ton, en mindre kärra. I dag är medelleveransen närmare 25 ton. Det är inte ovanligt med traktor-leveranser på över 40 ton. Ekipage som rymmer över 50 ton förekommer.

Sven började sin bana på utsädesfabriken vid silon i Örebro.

– Jag var uppväxt på en familjejordbruk och behövde pengar efter lumpen. Kontakter gjorde att jag hamnade på Lantmännen.

Sedan arbetade Sven med reparationer och underhåll i hela länet. Han kom senare tillbaka till utsädesfabriken, då som chef, där jobbade han till 1994.

– Mellan 94 och 1997 var jag säljare på Bygglant. 1997 började jag på spannmålsavdelningen. Då med att bygga upp ett nytt, modernare avräkningssystem, som sjösattes 2000. Då blev jag driftchef för hela länet. 2001 fusionerade vi och blev Lantmännen Sverige. Örebro Lantmän blev historia.

Sedan följde som sagt en turbulent tid. 2004 drog Blåljus igång.

– Klart att det var en stor förändring när vi lade ner Örebro. Den står helt tom i dag. Dessutom har vi plockat en hel del delar från utrustningen, så den går inte att köra som den står i dag. Anläggningen användes dock flera år efter Blåljus, som interventionslager åt Jordbruksverket.

Annons: