Framtidens protein – krälande insekter

Textstorlek:

Keka myror sa Mowgli i filmen Djungelboken. I framtiden kan det blir så att vi äter insekter. På andra håll i världen gör man det redan. Men en kanske ännu troligare användning av odlade insekter i Sverige är som proteinrikt fodertillskott.

Annons:

När Vreta kluster bjöd in till seminarium med rubriken Flugan är en insekt men är insekter en fluga? blev det en stor blandning av människor. Allt från forskare till jordbrukare och folk från livsmedelsindustrin.

Första föreläsaren var Martin Stern från företaget Eat:em, som på uppdrag av Vreta Kluster genomfört en förstudie för med syftet att samla kunskapsläget i insektsfrågan. Hur ser utvecklingen ut, vad pågår runt om i världen?

– Proteinproduktionen i världen behöver effektiviseras. Som den ser ut i dag är den till stora delar inte helt hållbar. Vi är till stor del beroende av fiskmjöl från ett allt mer utfiskat hav och sojaprotein, som bygger på en relativt miljöförstörande odling. Världen behöver dessutom allt mer mat. Allt fler djur och männsikor måste slåss om proteinkällorna.

– Jag tror inte biffen till söndagsmiddagen alltid kommer att bestå av insekter i framtiden, men jag är övertygad om att insekter kommer vara en del av vår framtida proteinförsörjning, både för människor och djur, inledde Martin Stern. Martin säljer snacks och så kallade proteinbars som innehåller syrsmjöl.

Han menar att insektsodling är ett mycket resurseffektivt sätt att framställa protein.

– Jag arbetar själv med mjöl från odlade syrsor. Om vi utgår från 10 kilo foder så ger det ungefär 1 kilo nötkött i normal nöttköttsproduktion. Producerar man syrsor ger samma mängd foder 6 kilo syrsmjöl.

Det är dessutom frågan om platseffketiv odling. En syrsa består till hela 67 procent av protein.

Martin menar att den springande punkten är om människor vill äta insekter.

– Det sker på andra håll i världen, inte minst i Asien. I västvärlden är kanske tröskeln högre, även om vi upplever efterfrågan på våra produkter. Snacks och bars som inte behöver tillagning kommer först, sedan kanske syrs-pasta.

Som foderprotein är insekter högintressant. Det förekommer redan försök med mjölmask i hundfoder i Europa.

– För fiskodligar, äggproduktion, kycklinguppfödning och svinproduktion är insektsprotein högintressant. Fisk, som i dag ofta utfodras med fiskmjöl, äter ju insekter naturligt, det samma gäller ju hönor och grisar.

Att föda upp insekter kräver dessutom mindre vatten. Ett problem är dock energiåtgången. Insekter kräver värme för att trivas, minst 27 grader. Odlingen är dessutom arbetskrävande.

– Det torde ge låglöneländer med varmare klimat en konkurrensfördel, menar Martin.

Det går att äta ungefär 2000 insektssorter. I Martins förstudie inriktade man sig på syrsor och svart soldatfluga. Forskaren Jenna Senecal från SLU har forskat hur man kan använda svarta soldatflugor för att kompostera matavfall, och exempelvis avloppslam eller gödsel med soldatflugor och samtidigt producera protein.

– Det är det mest hållbara sättet att producera protein. Då använder man ju inte andra foderkällor. Inskterna ska vara en del i en cirkulär livsmedelskedja, menar hon.

Jenna har gjort försök både med daggmaskar och svarta soldatflugor. Det är soldatflugornas larver som äter avfall. De har en livscykel från larv till färdig fluga på fem veckor. Maskarna levera hela sin cykel i avfallet medan soldatflugelarverna söker sig upp ur ljuset, till en torr plats, förpuppas och kläcks till flugor. De äter då inte utan har bara till uppgift att föröka sig. Man tar till vara larven i förpuppstadiet. Den torkas sedan, mals och blir proteinråvara.

Larvernas behandling innebär en minskning av avfallets volym med 65 till 70 procent. Jenna tänker sig en container där man stoppar in ägg av soldatflugelarver och avfall i ena änden och tar ut larver, eller rentav färidgmalda larver för foderbruk i ena änden och färdigkomposterat gödselmedel.

– Sådana contaiers ska kunna ställas ut, leasas av grönsaksodligar, livsmedelsbutiker, slakterier, restauranger och liknande. Exakt hur man skulle kunna automatisera produktionen är dock inte klart.

Enligt Jenna reduceras både visa virus och bakterier i avfallet av larverna, bland annat salmonella. Larverna reducerar också halten av läkemedelsrester om de lever på mänskligt avfall.

Dagmaskar arbetar långsammare men reducerar också avfallet med 65 -70 procent. De innehåller 65-70 procent protein.. De är betydligt enklare att använda eftersom de stannar i avfallet under hela livscykeln. Det gör dem å andra sidan svårare att skörda.

De svarta soldatflugorna är en tropisk insektsart. Dne anses rätt säker att hålla i odlingar just för att den inte äter och söker föda när den kläckts till fluga.

Annons: