Tummen sluter Hölös kretslopp

Textstorlek:

På sin gård Nackunga på Hölö, Södertälje tar Jan-Christer Carlsson, i ett samarbete med Södertälje kommun, fram ett utmärkt, lokalproducerat gödselmedel av toalettslam. Trots att slutprodukten är renare än flytgödsel får han dock inte sprida den på sina vallar eller där han odlar brödsäd.

– I Sverige är vi bra på att forska, ta fram pilotanläggningar som den här. Men när det kommer till att få igång verksamhet i i full skala, anpassa regler, ja, då tar det lång tid. Vi riskerar att bli omkörda av Bolivia, som är mycket intresserade av den här tekniken, säger Jan-Christer, eller Tummen, som han kallats sedan barnsben.

Vi träffar honom vi den hygieniseringsanläggning för toalettslam som står på hans ägor sedan 2013. Anläggningen hygiensierar toalettavfall från ungefär 500 hushåll i området.

– Det började med att kommunen pekade ut jordbruket som ensidigt ansvarigt för övergödning i vattnen här utanför för med höga fosforhalter. Jag började forska, dokumentera och gjorde omfattande markkarteringar här. Jag kunde rätt snabbt visa för kommunen att jordbruket knappast var ensamt ansvarigt. Bland annat bidrog det faktum att rätt mycket fosfor från avloppen gick rätt ut i vattnet från enskilda avlopp.

Kommunen lyssnade och valde att gå före när de enskilda avloppen skulle byggas om hos fastighetsägarna. Efter lite olika turer hamnade då en hygiensieringsanläggning på Jan-Christers gård. En pilotanläggning som är den största i sitt slag i landet. Kommunen byggde, arrenderar marken. Jan Christer har ett femårigt skötselavtal.

– Det blev avsevärt billigare än att bygga kommunalt alvoppsnät hit, även om man räknar med min lön. Jag jobbar i snitt en timme om dagen med det här.

– Alla abonnenter vars slam hamnar här har slutna tankar och oftast också vacuumtoaletter, som på flygplan. Det beror på att vi dels bara vill ha toalettavfall hit, inget gråvatten. Dessutom ska vi få hit så lite vatten som möjligt. Trots det är det bara cirka 0.02 procent TS halt i slammet.

Det är inte frågan om någon avancerad teknik

– Slammet kommer hit med slambil, till ett förlagger på 400 kubik.

Sedan pumpas slammet över i två stycken isolerade 32 kubiks tankar, det kallas reaktorer, där är slammet i 14 dagar, sedan töms det och Jan-Christer och pumpar in en ny laddning.

Under de sju första dygnen är den enda åtgärd som görs att man syresätter slammet i tanken från botten och cirkulerar det.

– Då börjar bakterierna växa. Det gör att temperaturen går från 5-6 grader till 40 på sju dygn. Sedan tillsätter jag 160 kilo granulerad urea per 32 kubik slam, sedan får det gå sju dygn till.

Det gör man bland annat för att få rätt PH-värde. Slutprodukten är fri från alla tänkbara smittor, Salmonella, bandmaskar, E-coli för att bara nämna något.

Luften pumpas ut via förlagret och ett biofilter för att ta bort lukt.

– Jag tar prover innan slammet går ut i den gödselbrunn på 1500 kubik som utgör slutlager. Allt är byggt så att obehandlat och behandlat slam inte kan blandas.

Slutprodukten är verkligt högvärdig gödsel.

– Den är i stort sett luktfri, rätt tunnflytande, med ett kanoninnehåll.

Om man lägger 35 ton per hektar nås fosfortaket på cirka 25 kilo fosfor och 70 kilo mineraliserat kväve per hektar.

– Kretsloppet sluts, vi tär inte på världens fosforreserver, dessutom innehåller den här fosforn inte en massa tungmetaller som den vi importerar till handelsgödsel gör.

Trots det får inte Jan-Christer använda slammet på vallarna som förser gårdens 70 mjölkkor med grovfoder. Arla har en policy som förbjuder mänskligt avfall från toaletter på åkrar.

Han får heller inte sprida det på åkrar där han odlar brödsäd, eller oljeväxter. Detta trots att slammet är betydligt renare och mer smittfritt än flytgödseln från korna.

– Reglerna är anpassade till hur rötslam, avloppsslam, såg ut för 25 år sedan, då allt från industriavfall till hushållssopor hamnade i avloppet. Det här är ju bara toalettavfall. Det ultimata kretsloppet borde ju vara att återföra vår egen skit till åkrarna.

– Alla politiker som kommer hit säger sig vilja ändra på det och förstår problemen, trots det händer inget. Vi har säkert haft 1000 personer på besök.

Det land som är mest intresserade är Bolivia. De kommer nog att bli före Sverige med att bygga ut i stor skala. Rent slam, högvärdig gödsel och låga kostnader lockar fattiga länder.

– Ett bra sätt att få ordning på sitt avloppsproblem.

Jan-Christer sprider slammet på mark där han bara odlar vall som går till hästhö och odlar spannmål som är kontrakterat för etanoltillverkning hos Agroetanol.

– Då är det okej med alla regelverk. Jag tycker det är synd, ett slöseri.