Äntligen! Det tog 20 år

Textstorlek:

Äntligen har det vänt! Det tog drygt 20 år efter svenska inträdet i EU innan gris- och nötbönderna äntligen får betalt för de mervärden som skapats. Mervärden som låg antibiotikaförbrukning, gott management kring djuromsorg och kött med hög kvalitet.

Vi kan se nu att förprövningarna för platser när man bygger för suggor och dikor, har mer än fördubblats de senaste två åren. Däremot ser vi tyvärr ännu inte samma positiva utveckling inom lammnäringen.

Den långa trenden, där svensk köttråvara trängdes undan från marknaden av importerat kött, bröts äntligen 2014. Det skedde genom ett långsiktigt arbete i hela livsmedelskedjan, från jord till bord inom nöt-, gris- respektive lammproduktion. Gemensamma handlingsplaner, med mål och åtgärder för en stärkt konkurrenskraft och ökad lönsamhet togs fram. Med färska siffror från i år kan vi konstatera att andelen svenskt kött inom alla tre köttslagen ökade under det första kvartalet 2017 jämfört med samma kvartal 2016.

Konsumenter i EU ställer allt högre krav på hur maten produceras. Här ligger kött producerat i Sverige väl framme. Men det är ett försprång som snabbt kan minska. Vi behöver därför gemensamt fortsätta utveckla den svenska hållbara produktionen, som också kännetecknas av god djuromsorg.

En kritisk faktor för en konkurrenskraftig produktion är att öka takten för både ny- och återinvesteringar. Investeringar i djurstallar är långsiktiga, och kräver en stabil efterfrågan på marknaden, men också ifrån samhället. Vi upplever nu ett starkt förtroende från konsumenterna för Sveriges bönder, och vår produktion. När det gäller politiker och myndigheter så finns ett behov av en ökad tydlighet om hur de vill medverka till en ökning av svensk köttproduktion. Det handlar många gånger om hur myndigheter ser på, och bemöter lantbruksföretag. Till exempel om lantbruket ses som en tillgång, eller en miljöbelastning för kommunen, länet, eller region? För den som står i begrepp att satsa, har svaret stor betydelse. Det är också viktigt att offentliga myndigheter följer sina egna krav på till exempel djuromsorg vid offentlig upphandling av livsmedel till skolor och äldreboenden. Då skulle svenskproducerad mat, i konkurrens med importerad, vinna upphandlingarna betydligt oftare än idag.

För närvarande ser det alltså ljust ut för svensk nöt-, gris och lammproduktion, men vi skall vara medvetna om att vi lever på en EU-marknad där vår konkurrenskraft är svag i jämförelse med andra länder.

Därför arbetar LRF Kött för att den svenska livsmedelsstrategin ska bidra till att konkurrenskraften stärks på gårdsnivå, i förlängningen innebär det att kunder som efterfrågar kött som producerats med höga krav ska kunna erbjudas svenskproducerat.Sverige bönder borde producera en större del – inte mindre – av världens kött.

Åsa Odell, ordförande för LRF kött