”Jag tror vi kan vända skutan och få fram ett bra beslut”

Fredrick Federlry (c) EU-parlamentariker, kämpar för att Sverige ska få fortsätta producera biobränslen och använda glyfosat.
Textstorlek:

Ett par EU-beslut den senaste veckan har inneburit svåra bakslag för svenskt lantbruk och miljöpolitik. Det handlar om biobränslen och glyfosat.
– Vi kämpar på och förhandlar. Efter nya möten hyser jag hopp om att vi kan vända det så kallade förnyelsedirektivet till bra beslut, så vi kan fortsätta utveckla  vår förnyelsebara energi, säger Fredrick Federly (c).
När det gäller glyfosatet är han dock inte lika hoppfull.

Annons:

 

Att man tar upp tillståndet, för glyfosatet för prövning är inget konstigt. Alla preparat granskas fortlöpande.

– Det som hänt är ju att det blev en stor namninsamling initierad av miljölobbyister som vill att tillståndet för glyfosat inte ska förlängas. Preparatet har blivit lite av en symbolfråga. Det har funnits i 40 år. Under den tiden har man inte lyckats påvisa risken för cancer med preparatet. Trots det vill miljölobbyn lyfta bort preparatet, stoppa en förlängning.

Det som fick fart på miljölobbyn FN-rapport som visade att det möjligen fanns en risk under vissa förutsättningar.

– EU:s egna organ har dock inte kunna bekräfta riskerna. De har dessutom betydligt bredare forskningsunderlag. Allt handlar ju om proportionalitet. Ett förbud, en utfasning av glyfosatet skulle vara förödande för Europeisk livsmedelsproduktion, medan riskerna är små, fortsätter Federly.

Han menar att frågan blivit plakatpolitik.

– Det handlar om en okunnighet, beröringsskräck för allt vad bekämpningsmedel, kemikalier heter. Man vet inte vad det handlar om, vad nyttan är, hur ett förbud skulle slå.

Tanken var att EU-kommissionen skulle fatta beslut om en förlängning av tillståndet för Glyfosat med 10 år i december. Beslutet är nu uppskjutet.

– Vi i centerpartiet och ALDE-gruppen, andra liberala partier i EU-parlamentet, har föreslagit en förlängning med 15 år.

Men när det så blev dags för en rådgivande omröstning bland medlemsländerna röstade så pass många länder emot en förlängning att det inte gick att besluta om en förlängning, det krävs absolut majoritet.

– Rent juridiskt behöver inte kommissionen gå den linjen. Det var en rådgivande omröstning. Men kommissionen lyssnar ju på medlemsländerna. Nu är det än så länge en minoritet som är emot en förlängning. Men jag tror dessvärre att fler länder kan ändra sig. Risken är stor att det inte blir en förlängning. De länder som i dag är emot räcker för att förhala beslutet.

Sveriges  miljöminister Karolina Skog sa först, att Sverige, med utgångspunkt av de fakta som finns, stod bakom en förlängning.

– Sedan svängde man och har sagt att man kommer att rösta emot en förlängning på 10 år. Jag hoppas att man hon blir tillrättavisad i EU-nämnden. Hon har inte mandat från Sveriges riksdag att driva den linjen. Hon har sedan svängt igen och sagt att man söker en bred kompromiss och vill se att man förlänger på en kortare period.

Det andra förödande beslutet var frågan om vad som ska få räknas som förnyelsebara råvaror. I EU-parlamentets miljöutskott togs ett beslut som om det blir verklighet innebär att exempelvis tallolja, stubbar, rapsolja inte längre får räknas som förnyelsebara råvaror. Inte heller produktionen av bioetanol i Norrköping och eldning av biomassa i värmeverk går helt säker

– Det var en omröstning som slutade i kaos. Huvudförslaget bröts sönder i delvoteringar hit och dit. Till sist visste ingen egentligen vad man röstade på tror jag.

Federly menar att beslutet skulle innebära ett dråpslag för Svenskt miljöarbete.

– Ja, stora delar av vårt arbete med hållbar energiomställning skulle kastas ut, göras olönsamma i slag. Satsningar för många miljarder kronor skulle vara förgäves. De resultat vi nått i Sverige skulle backas 25 år. De enda som vinner på sådant är olje och gas-industrin. Bränslen som sänker koldioxidutsläppen med kanske 50-60 procent skulle fasas ut till förmån för fossila bränslen igen.

– Efter ett möte med representanter för både miljöutskottet, industriutskottet och kommissionen på torsdagsmorgonen står det dock klart att väldigt många ledamöter, de allra flesta, har förstått att beslutet var tokigt. Att det kommer att leda till ökade koldioxidutsläpp, sämre resultat. Det får mig ändå att känna hopp. Jag tror vi kan vända skutan och få till bra beslut så vi kan fortsätta på den inslagna vägen i Sverige.

Men är det inte tröstlöst, besvärligt, att agera i den röra som ibland präglar EU?

– Jo. Det kan vara besvärligt. Men samtidigt är det också sådant här som gör arbetet som EU-parlamentariker så roligt. Med förhandlingar, kompromisser, går det nästan alltid att hitta en väg framåt. Man kan påverka. Det vi gör utmynnar ofta i direkt lagstiftning, avslutar Fredrik Federly.

Annons: