Mjölkmaskinen fyller 100 år

Norman John Days uppfinning är fortfarande central i all maskinmjölkning, världen över. Från den enklaste spannmjölkmaskinen i en fäbod till robotsystem för tusentals kor. Miljarder människor är beroende av att mjölken lämnar korna effektivt, varje dag.
Textstorlek:

För 100 år sedan, 1917, kom ett tekniskt genombrott som förändrade hela världen, men framför allt mjölkproduktionen i grunden. Det var nämligen då Norman John Daysh från nya Zeeland efter år av klurade presenterade vakuummjölkningen, med pulserande vakuum.

Annons:

– Det är ett tekniskt avancerat system som ska möta ett biologiskt avancerat system, kon. Nyckeln vart då, och är fortfarande spengummit inne i spenkopparna, säger Björn Johansson, som jobbat med bland annat försäljning och visningsverksamhet hos DeLaval i mer än 40 år.

Det Norman John Daysh kom på var att man, med vakuumpulserna och spengummits utformning, kunde simulera, kopiera, kalvens sugande. En kombination av sug- och masserande rörelse. Man får nog säga att tekniken kom för att stanna. Fortfarande efter 100 år är det spengummina, pulsatorn och vakuumpumpen som är hjärtat i även de mest tekniskt avancerade mjölkningsrobotarna.

– Ja. På det området är tekniken sig rätt lik. Man har dock arbetat en del med att styra vakuumet, och spengumminas utformning.

Innan Norman John Daysh uppfinning gjordes försök att mekaniskt efterlikna mjölkerskans rörelser. Bland annat presenterade Gustav DeLaval ett patent som kallades Lactator 1886.

– Ingen av dessa konstruktioner var särskilt lyckade. Inte Lactator heller. Det gjordes också försök med kanyler att sticka in i kons juver, rena tortyrinstrumenten. 1917 var allt detta över. De Laval började rätt omgående tillverka mjölkmaskiner med vakuum.

Som så ofta var det de stora gårdarna som gick först.

– Ja, det var först efter andra världskriget mjölkmaskinerna fick sitt stora genomslag i Sverige. Mina föräldrar skaffade exempelvis sin första maskin 1952.

1964 kom ett viktigt genombrott till, kallat hydropuls.

Innan dess mjölkade man med 50/50-principen. Det innebar att mjölkningen skedde i en massagefas halva tiden och en mjökningsfas halva tiden.

– Efter en del forskande kom man på att det räckte med massage 35 procent av tiden. Då kunde man snabba på mjölkningen och korta mjölkningstiden.

Björn menar att den största förändringen dock kom 1976. Då introducerade duovac. Där arbetade mjölkmaskinen med ett system där vakuumet styrdes i olika faser och ställde om automatiskt

Man började mjölkningen, massagefasen med ett lågt vakuum, när mjölkningsfasen inleddes fortsatte man på lågt vakuum när så flödet kom igång kopplade systemet automatiskt upp på en högre nivå, för att sedan gå ner på lägre vakuum igen när flödet avtar mot slutet av mjölkningen.

Spannmjölkningen var dominerande under hela 60-talet. Det var först på 70-talet det tog fart med rörmjölkning. Då började man i stor skala installera system där man med vakuumets hjälp transporterar mjölken till en tank. Det system som används i många ladugårdar fortfarande.

På 80-talet kom så Triovac.

– Det var en ytterligare förfining. Man arbetade med flera vakuumnivåer, bland annat ett betydligt högre vakuum för transporten. Målet var bättre mjölkning och skonsammare hantering av mjölken. Kanske var systemet lite för tidigt ute. Många fick problem, succén uteblev. Men det fanns mjölkare, speciellt på större gårdar, som lovprisar systemet än i dag.

På åttiotalet kom även arbetsmiljö i fokus. Man började med mjölkmaskiner som man kunde dra på en räls i taket samt automatiska avtagare.

Ett viktigt genombrott kom 1991. Då presenterades ett nytt lättviktsorgan. En betydligt lättare mjölkmaskin.

– Det var en rejäl viktminskning. Det var viktigt, inte minst för kvinnliga mjölkare, som ofta fick arbetsskador på grund av tunga maskiner. Återigen var det spengummits utformning som möjliggjorde en ändrad utformning av mjölkmaskinen.

Nästa tekniksrpång får med facit i hand ses som gigantiskt. Lely var fört ut med en helautomatisk mjölkrobot, Astronaut redan 1997. DeLavals robot lanserades 1999.

– Det var teknik, som precis som som när Norman John Daysh presenterade vakuummjölkningen, för alltid förändrade tillvaron för mjölkbönder över hela världen. Det har inte gått speciellt lång tid, ända mjölkas i dag mer än en tredjedel av Sveriges kor med robot. I princip alla nya stall som byggs är robotstall.

I framtiden menar Björn att kornas hälsa och välbefinnande kommer att vara i centrum

– Redan vår Herd Navigator, som automatiskt talar om för bonden när kon är brunstig, om hon håller på att få mastit, eller lider av exempelvis acetomi är ett steg i den riktningen. Med allt större besättningar allt större krav på djurvälfärd kommer kornas hälsa bli allt viktigare avslutar Björn.

Annons: