Sverige har bara exporterat koldioxidutsläppen

Textstorlek:

Klimatet stod i centrum när Hushållningssällskapet ordnade lantbrukarkonferens i Örebro. 

– Det är inte längre frågan om ett klimatproblem, utan snarare ett dilemma. Det kommer att bli stora klimatförändringar, de är redan här, sa Pär Holmgren, före detta TV-meteorolog, nu naturskadeexpert på Länsförsäkringar.

 

Som en händelse spreds en nyhet bara någon dag innan konferensen. Koldioxidhalten i atmosfären är den högsta, på 800 000 år. Pär Holmgren föreläste tillsammans med kollegan, Johan Litsmark, också naturskadeexpert.

– Vi måste lära oss att hantera klimatförändringarna, för de kommer. För jordbruket i Sverige blir det både fördelar och nackdelar.

Förutom att informera om och driva klimatfrågor så är de bådas uppgift att jobba för att minska kostnaderna för naturskadekostnader. Trenden är nämligen ökande, både för samhälle och försäkkringsbolag. Det beror på klimatet, men också på ett mer avancerat och dyrt samhällsbygge.

– Världen står inför enorma utmaningar. Om vi håller oss till det så kallade tvågradersmålet, alltså att medeltemperaturen höjs med två grader globalt, så kommer vi se enorma, närmast orimliga konsekvenser. På 500 år sikt kommer exempelvis vattenståndet i havet troligen att höjas med 10 meter. De första åren går det långsamt, kanske 1 meter på 100 år, sedan kommer det att gå fortare.

Stora ytor och många städer kommer att hamna under vatten.

– Söderut i landet blir det blött. Norrut i landet kommer vi delvis att räddas av landhöjningen.

Det måste helt enkelt till stora förändringar.

– Haken är ju att det börjar bli trångt. Vi är ungefär 7.5 miljarder. VI kan gå upp mot 10 i mitten på seklet. Varje person på jorden har, lite förenklat, en fotbollsplan åkermark att försörja sig på. Den åkermarken, och skogen i världen, är nyckeln till allt. Det representerar den enda lösningen på våra problem.

Problemet, menar Per, är att vi måste prioritera vad vi gör på våra åkrar,

– Prio 1 är givetvis mat, till alla helst. Prio 2 är energi. Vi måste, åtminstone initialt se till att använda åkermark för att odla råvara exempelvis till biobränsle. Teknikutvecklingen gör att det kanske inte behövs i framtiden.

Prio 3 är, enligt Per, olika material, till kläder, boende etc.

– Det här är saker vi måste ha. Det fjärde stora vi använder våra åkrar till är foder. Jag skulle säga att det går bort. Vi har inte råd med det. Djuren behövs, men de ska beta gräs där vi inte kan odla. Det här är inte lätt och kräver ett paradigmskifte av gigantiska mått, ett nytt tankesätt.

Per exemplifierar med drogodling.

– Massor med åker, i Sverige och globalt, används för att odla olika drogråvaror, Här i Sverige, för alkohol, utomlands, narkotika, kaffe, choklad, tobak. Vi gillar dem, men de går inte att äta, eller göra bränsle av.

Inte ens när det såldes som mest bränsleetanol i Sverige översteg den volymen den volym alkohol Systembolaget sålde.

– Det säger en del om oss. Många kritiserade etanolbränslet för att det inkräktar på livsmdelsproduktion. När hörde du någon kritisera att odling av maltkorn inkräktar på livsmedelsproduktionen? Det går bort, vi kommer inte ha råd med det.

Per menar att det måste vara slut med att bygga på åkermark, eller asfaltera. Vi måste tvärt om se till att hålla i all mark vi har.

– Vi måste både ställa om till ett helt fossilfritt samhälle och dessutom binda kol. Växande gröda binder kol, växande träd binder kol. Det handlar både om att odla allt vad vi kan och att tillföra, binda kol i marken.

Ett exempel är att med torrdestilering av skogsavfall, framställa kol, som vi mal, mal, blandar med gödsel och lägger på åkrar Det binder kol i hundratals år.

– Bygga i trä, öka användingen av träråvara i material är andra viktiga bidrag.

– Vi måste också lära oss att ta steg på vägen. Etanol som exempel. Den kritiserades en del. I framtiden kanske den inte behövs. Men det är ett biobräsnle som sänker klimatavtrycken rejält som fungerar bra. Samma sak med lysrörslamporna, lågenergilamporna. Nu är de ersatta av LED, men de var ett bra steg på vägen mot uthållighet.

Det går att vända utvecklingen.

– Men vi måste göra allt vi kan, nu. Det är det minsta vi kan göra. VI lever på lånad tid och använder mer resurser än vi har. För första gången i historien efterlämnar vi oss sämre förutsättningar för utveckling, evolution, än vi haft .

Per hävdar att vi knappast ska slå oss för bröstet i Sverige.

– Nej. Vi är ikapp USA när det gäller koldioxidutsläpp. Det beror på att vi haft högkonjunktur som varat i många år medan USA haft körigt ekonomiskt. Största förklaringarna är mer resor, mer flyg och mer kött.

– Politiker, både från nuvarande och äldre regeringar slår sig för magen för att vi sänkt koldioxidutsläppen.

Det vi egentligen gjort är att vi lagt ner jordbruk och annan produktion här i landet.

– Vi konsumerar lika mycket, men utsläppen sker någon annanstans. Vi måste ta ansvar för vår konsumtion även globalt, avslutade han.