Så blir det när man röjer i skogen

Tre skivor från tre olika tallar, från samma bestånd, alla avverkade vid 32 år.
Textstorlek:

De flesta som driver skogsbruk vet att det är bra bra att sköta sin skog, att en aktiv skogsskötsel lönar sig. exempelvis röjning. Men vad gör röjningen för nytta, egentligen?

Mellanskog kunde nyligen visa ett mycket pedagogiskt exempel.

Annons:

 

De tre furu-skivorna på bilden kommer från samma tallbestånd. Beståndet har jämn bonitet, t24. Alltså typisk, relativt fattig, tallmark. Inte nog med det, trots skillnaden i storlek var träden exakt lika gamla, planterade vid samma tidpunkt, för 32 år sedan.

– Att de utvecklats så pass extremt olika har helt med skötseln att göra. Det är en av våra medlemmar som som helt enkelt gjort ett försök, berättar Lars-Åke Letskog, inspektor på Mellanskog

Trädet till vänster har stått helt oröjt. Där har det efter planteringen alltså inte gjorts någon åtgärd fram till avverkningen.

– Där trädet från vilken vi sågat skivan i mitten stod har skogsägaren röjt en gång, i normal tid.

Inte helt oväntat är det där trädet från vilket man kapat den sista skivan det gjort mest åtgärder.

– Här har skogsägaren röjt två gånger. Första gången vid samma tidpunkt som där trädet för platta två växte. Det har dessutom gallrats i beståndet.

Letskogs kommenterar:

– Som alla kan se är det mycket stor skillnad. Det lilla, tunna trädet har mycket täta årsringar, men blir också mycket långt och smalt, känsligt för toppbrott. Det är också så pass trängt att det sannolikt kommer att dö i förtid. Den del av trädet som ska producera näring, kornan, blir allt mindre när träden står så tätt som de gjort.

Men blir inte kvaliteten i den snabbväxande trädet sämre?

– Jag har fått den kommentaren rätt många gånger. För det första är det så att inte ens i den stora skivan är virkeskvaliteten speciellt dålig. Tvärt om är det rätt täta årsringar. Den lilla skivan är givetvis stenhård. Men vi ska komma ihåg att gärdsgårdsvirke är trevligt, men inget som betalar sig. Blir sedan ett toppbrott, vilket det finns stor risk för, är trädet förstört. Genom rätt åtgärder kan vi både producera kvalitet och det som industrin betalar för, volym.

Håkan Rohdén från Mellanskog inflikar:

– Dessutom är ju risken, om man tänker bort röjningen, att man förlorar hela värdet, att trädet knäcks i en storm, eller när det kommer tung snö.

Men är det här försöket vetenskapligt.

– Det är det givetvis inte. Det kan ju finnas faktorer som påverkar enskilda plantor. Men den här skogsägaren har ändå utgått från ett slags medelstam där han avverkat träden för de här skivorna.

Begreppet bonitet t24 känner flertalet skogsägare till. Det innebär att man, helt enkelt enligt givna parametrar, beräknar att träden ska bli 24 meter på 100 år. Det är alltså ett mått på markens bördighet.

Annons: