Mjölkproduktion i förändring

Mjölkproduktion i förändring
Textstorlek:

Just nu går det förhållandevis bra för mjölkföretagen, även om priset gått ner lite de sista månaderna. Ett betydligt högre mjölkpris har ökat produktionsvärdet och gjort tillvaron lite drägligare för mjölkbönderna. Den kris näringen genomgick fram till i fjol har framställt som en katastrof. Många företag försvann. Under en period talades om flera om dagen. Men egentligen är det inget som bara hänt de senaste åren, utan något som pågått i decennier.

– Man ska absolut inte förringa vad ett mjölkföretag innebär för bygden och vad det innebär för de enskilda företagarna när man måste slå igen mjölkproduktionen. Särskilt inte om det sker mot ens vilja. Samtidigt är det nog viktigt att förstå att mjölknäringen, precis som andra näringar, utvecklas och genomgår strukturrationalisering, menar Peter Bergman, regionansvarig för medlemsfrågor på Arla Foods i Linköping.

Peter menar att takten i vilken mjölkgårdar försvinner egentligen inte ökat de senaste åren.

– Nej. Det har försvunnit ungefär 5-6 procent av mjölkföretagen per år, de senaste 22 åren. Det här pågår även i andra länder. Finlands framhålls ofta som ett slags föregångsland. Men utvecklingen är ungefär densamma om man tittar på deras statistik. Det handlar om en förändring av näringen, färre men större företag. En utveckling som troligtvis kommer att fortsätta, det är naturligt.

Oftast är det ju de mindre enheterna, där man av olika skäl inte investerat, som försvinner. Statistiken talar dock inte om storleken på företagen som slutat med mjölk.

– Få unga vill i dag ta över och leva på en gård med 20-25 uppbundna kor. Dessa enheter tillhör kanske tyvärr en förgången tid, precis som små livsmedelsbutiker slagits ihop, eller varför inte sågverk. För 60 år sedan fanns tusentals, hur många finns kvar i dag? Men som sagt. Det förringar inte att nedläggningar påverkar både bygden gården finns i och den enskilde jordbrukaren.

Noterbart är att invägningen av mjölk inte ändrat sig så mycket de senaste åren, trots att mjölkföretag minskat. 2012 var den totala invägningen i Sverige 2 861 173. 2016 var siffran 2 862 228.

Hur strukturrationaliseringen slagit varierar en del över landet. I Håbo kommun, Uppland, fanns inga mjölkföretag 2006, det gör det inte nu heller. I Laxå kommun, Närke, fanns tre mjölkföretag 2006, i dag är siffran två. I Kumla kommun fanns nio företag som producerade mjölk 2006. I dag är det sju. I Lindesbergs kommun, Örebro län har det gått hårdare fram. 2006 fanns 32 mjölkföretag, i dag finns bara 11 kvar. Hedemora kommun, Dalarna fanns 26 mjölkföretag. I dag finns bara sju kvar.

En del i att förklara strukturrationaliseringen för mjölkproduktion ligger i medelproduktionen per ko. 1973 hade vi någonstans runt 750 000 kor i Sverige. Medelproduktionen per ko var strax under 4500 kilo per år. I början av 1990-talet möttes kurvorna för medelproduktion per ko och antalet mjölkkor. Då var vi nere i cirka 550 000 kor medan produktionen per ko var uppe i cirka 6 500 kilo per ko och år.

Nu under 2017, är vi nere i 337 000 mjölkkor. Medelproduktionen per ko däremot, är uppe i 8 771 kilo, per ko och år. Antalet kor har alltså mer än halverats, medan produktionen per ko mer än fördubblats sedan 1973.

Så många mjölkföretag har försvunnit i respektive län i Svea Jord & Skogs område sedan 2006.

Örebro län

2006: 165

2017: 65

Västmanlands län

2006: 89

2017: 37

Dalarnas län

2006: 206

2017: 78

Gävleborgs län

2006: 275

2017: 127

Sörmlands län

2006: 205

2017: 98

Uppsala län

2006: 265

2017: 122

Stockholms län

2006: 105

2017: 47

Totalt fanns i slutet av 2016: 4 059 mjölkföretag i landet.

Total invägning per år i Sverige

2012: 2 861 173

2013: 2 867 553

2014: 2 931 252

2015: 2 933 161

2016: 2 862 228

Totalt finns 337 000 mjölkkor i landet. En medelbesättning är 81 kor