Äntligen har de försenade stöden börjat betalas ut

För den som har mycket miljöersättningar och betesåtaganden har det varit långa år av väntan på försenade EU-stöd.

Textstorlek:

De försenade EU-stöden har varit lite av en följetong. Nu är dock utbetalningar av stöden, som många väntat på ända sedan 2015 igång. Men för vissa stöd, exempelvis miljöersättning för vallodling, dröjer det till tredje kvartalet i år.
LRF förbereder nu ett pilotmål mot Jordbruksverket för att bland annat utröna om förseningen, på flera år är förenlig med god myndighetssed.

Annons:

Det är ungefär 15 procent av det totala EU-stödet till jordbruk, från åren 2015- och 2016 som fortfarande inte betalats ut efter närmare tre år.

Det handlar om olika miljöersättningar, ersättningar för olika så kallade åtaganden, vallstöd, miljöersättningar för betesmarker, stöd för utrotningshotade arter, stöd för ekologisk odling, som exempel.

Jordbruksverket har talat om det i snitt rör sig om 5000 kronor per jordbrukare. Men enligt vad Svea Jord & Skog erfar kan vissa, hårt drabbade jordbrukare, exempelvis de med mycket naturbeten miljöåtaganden, ligga ute med flera hundra tusen.

Flera jordbrukare Svea Jord & Skog varit i kontakt med väljer inte att prata om hur mycket pengar det rör sig om. Man är helt enkelt rädd för att förtroendet ekonomiskt ska påverkas.

För många har situationen varit jobbig. Att ligga ute med mycket pengar i flera år är tufft för de flesta mindre företag.

– Man valde att 2015 och 2016 prioritera så själva gårdsstöden betalades ut. Det blev en delutbetalning på 85 procent av stöden och även för kompensationsstöd och en del miljöersättningar. Det var väl i och för sig en rimlig prioritering för att överhuvudtaget få ut pengar till lantbruket, även om det nu dröjt orimligt länge med slututbetalningarna, säger Lars-Erik Lundkvist på LRF, Lantbrukarnas riksförbund, som arbetat med frågan.

Lars- Erik menar att dataproblem nog är en del av förklaringen.

– Ja. När nya CAP satte igång 2015 trodde man nog att de datasystem man hade eller var på väg att installera skulle fungera. Reformen innebar ju mer krångliga och mer komplexa regler än innan. Det visade sig att de befintliga datasystemen inte räckte till.

Det handlar också om att man vill genomföra kontroller av ansökningarna för att hitta fel. Kontroller som blev krångliga på grund av komplexa regler.

– Vår bild är att man missbedömde komplexiteten, vilket för övrigt även andra länder fått erfara. Man valde ändå att betala ut så mycket som 85 procent, gårdsstöden bland annat, utan de kontroller som EU-systemet kräver. Men dessa utbetalningar i flera steg och avstämningen mot kontroller orsakade mer jobb än man tänkt.

Från slutet av februari har dock de försenade stöden börjat betalas ut. För exempelvis Miljöersättningar för betesmarker och slåtterängar kommer pengarna från mars till maj. För annat, som miljöersättning för vallodling och miljöersättning minskat kväveläckage dröjer utbetalningarna till tredje kvartalet i år. Då pratar vi alltså om åtaganden som gäller produktionsåren 2015 och 2016.

– Det är klart att det är orimligt lång tid att vänta på pengar man kalkylerat med. EU-systemet innehåller ju strikta regler om dröjsmålsränta om bonden inte betalar tillbaka EU-stöd som felaktigt betalats ut. Men dessa räntekrav gäller inte åt andra hållet. Någon dröjsmålsränta för de år man fått vänta på stödpengarna faller inte ut enligt EU-reglerna. Här behövs en ändring.

LRF förbereder att driva ett pilotmål där man juridiskt ska stötta en jordbrukare som i skrivande stund väntar på cirka 200 000 i uteblivna EU-stöd för 2015 och 2016.

– Det är egentligen flera saker vi vill pröva. Är verkligen Jordbruksverkets behandling av de försenade stöden förenliga med god myndighets-sed? Är det som hänt rent förvaltningsmässigt lagligt? Borde staten betala dröjsmålsränta?

Fallet är än så länge uppskjutet eftersom slutbetalning för 2015 och 2016 inte skett.

– Det är nästan lite av ett moment 22. För att vi på ett bra sätt ska kunna driva målet måste jordbrukaren ha fått själva beslutsbreven för slutbetalningarna från länsstyrelsen. Alltså breven där man redogör för vad man beslutat om stödansökan. Jorbrukaren har inte fått breven än, så vi avvaktar, men hoppas kunna börja agera under våren.

Har det förekommit liknande förseningar tidigare?

– Det här förseningarna är speciella, men för drygt 15 år sedan valde regeringen att skjuta upp EU-utbetalningarna av budgetskäl. Man ansåg inte att man hade råd förrän efter kalenderårsskiftet.

Annons: