Åtgärder för pollinering kan ge klirr i kassan

Textstorlek:

Att öka antalet pollinatörer gynnar inte bara mångfalden utan även plånboken för den som bedriver växtodling. Med fler pollinerande insekter kan skörden ökas mellan 5-20 procent för linjesorter, något lägre för hybrider.

Annons:

Jag är förvånad över att inte fler kan se fördelarna, säger Hasse Eriksson, konventionell frö- och oljeväxtodlare vid Västeräng Lantbruk utanför Ransta.

Pollineringen för Hasses vitklöverfröodling är nödvändig. Utan pollinering, inga frön.

Intresset för pollinering startade i och med nyetableringen av vitklöverfrödlingen och projektet Pollinatören, ett samarbete med bland annat Sveriges Frö- och oljeväxtodlare, Biodlingsföretagarna, SLU och Jordbruksverket.

– Jag fick kontakt med Jonny Ulvtorp hos Biodlingsföretagarna som konstaterade att det behövdes två till fyra bikupor per hektar vid fältet för att få till en optimal pollinering.

Att själv bli biodlare var inte intressant och Hasse började sökandet efter de trettiotal kupor som behövdes för nyetableringen.

– Tillsammans med Länsstyrelsen och bitillsyningsmannen lyckades vi få fatt i drygt hälften då den tuffa vintern 2010-2011 tagit kål på många samhällen.

Resultatet lät inte vänta på sig och första årets vitklöverfröskörd blev en av landets största, något som ökade Hasses tilltro till de pollinerande insekterna.

Under åren har Hasse fortsatt arbetet för att öka antalet bin och vilda pollinatörer i området. Små insatser som lyft lönsamheten.

– Vi bekämpar exempelvis inte blommande gröda med insekts- och svampmedel på dagtid och stänger av sprutrampen när vi passerar kuporna. Det handlar om hänsyn, förtroende och respekt.

Förutom bigårdarna som är utpridda över arealen har Hasse även en referenskupa som står mitt i fältet.

– Den är för att jag vill veta hur bina mår. Enligt bihållaren har de hittills mått bra och visar ingen avvikelse från de andra kuporna som står i åkerkanten.

2013 sådde Hase in honungsört som avbrottsgröda för att se struktureffekten. Den visade sig vara god även om den inte är någon kvävefälla.

– Som vitklöverfröodlare kan jag inte använda rödklöver med risk för spridning och inte heller gärna rättika som kan föra med sig rotklumpsjuka. Förutom honungsört tittar jag även på alternativ som blodklöver och persiskklöver.

Även kantzonerna sås in med blommande växter och örter för att hålla gräset borta.

– Gräs är värdelöst och kväver blommande växter. Att köpa billigt importfrö och så in i kantzonen innebär en risk för invasiva arter som kan sprida ogräs och sjukdomar.

Pollinatörsprojektet innebar också att försöka finna lösningar för bristen på blommande växter i mars och april när pollinatörerna kommer ut. Med tidiga blomningar hinner vilda pollinatörer få igång larvproduktionen så att den är redo när fälten blommar. Men att ta vilka blommor som helst fungerar inte.

– För att bina ska må bra behöver de flera olika sorters aminosyror. Något som honungsörten innhåller. Honungsörtens planta övervintrar inte, det gör däremot fröna och därför skulle det kunna vara en möjlighet att så honungsört på hösten.

En annan växt Hasse upptäckt är Pilbusken som växer på en närliggande villatomt.

– Den blommade redan i mitten av mars, trots att det var –20 grader kallt. Jag kommer att göra egna försök med sticklingar eftersom växten inte går att få tag på längre.

Att öka antalet vilda och tama pollinatörer bäddar också för fler frön i blomman, något som leder till större lönsamhet – ibland upp till tio procent.

– Pollinatörerna verkar inte konkurrerarut varandra och med gott om vilda insekter kan antalet pollinatörer balanseras och återställas snabbt till normal struktur om man behöver ta i lite hårdare vid exempelvis ett sjukdoms- eller skadeinsektsangrepp, menar Hasse.

Hasse hoppas på ett ökat intresse för pollinatörer hos lantbrukare. Västeräng är sedan länge demonstrationsgård i projektet Mångfald på slätten där olika aktörer i det jordbruksintensiva slättlandskapet får information om hur mångfald och lönsamhet går hand i hand.

Nyligen hölls seminarier Närke där intresset varit så stort att man satt in extra tillfällen. Kanske kommer intresset öka även här i länet om man blir varse om lönsamheten.

– Det handlar både om generationer och kunskap. Den yngre generationen är mer medveten medan den äldre har kunskapen om hur man gör. Tyvärr är det inte så enkelt att man kan ta den här gårdens åtgärder och kopiera till en annan. Man måste titta på varje enskild gårds förutsättningar, avslutar Hasse.

Annons: