Biogas i omvandling

Textstorlek:

​Sedan ett drygt år är det Finska Gasum som äger biogasfabriken strax söder om Örebro. Från att ha haft en inriktning där man i stort sett enbart använde vallgrödor, majs och spannmål för att producera biogas använder man i dag till övervägande del restprodukter.

Annons:

– Flexiblitet, valmöjligheter i vad vi rötar av är nyckeln till lönsamhet i det här, säger Gasum i Sveriges VD, Markus Olsson.

När fabriken byggdes för drygt tio år sedan användes enbart olika grödor som substrat för att tillverka biogas. Det var mestadels vall, men också majs och spannmål. Många jordbruk såg fabriken som en möjlighet i en tid av sviktande spannmålspriser.

Det som kom att få störst betydelse för jordbruket i närområdet var dock inte odlingen av råvara till fabriken, utan restprodukten från fabriken, rötresten, eller biogödseln. Biogödseln är ett flytande, gödselmedel, som dessutom är godkänt i ekologiskt odling.

– Vi producerar 220 ton biogödsel per dygn. Vi har utmärkta samarbeten med jordbrukare i närområdet, flertalet inom fyra mil. Vi levererar gödsel som de lagrar i gödselbrunnar. Här kan vi lagra 5000 kubikmeter. Så vi är beroende av samarbetet, spridningsmöjligheten och lagringsutrymmet hos de som handlar biogödsel, säger Gunnar Eriksson, platschef.

Gasum har beviljats stöd ur det så kallade Klimatklivet, för klimatsmarta investeringar.

– Vi har beviljats stöd för att bygga tankställen för förvätskad gas. Ett av dessa tankställen kommer att hamna i Örebro, fortsätter Markus Olsson.

– Bankgrunden är att både Scania och Volvo har kommit fram med lastbilar som ska kunna tanka och köra på så kallad LNG, alltså nedkyld, flytande gas.

Fördelen är att det blir billigare att transportera gasen. Man får med sig mer, men, framför allt, räckvidden på de fordon som tankar ökar rejält.

– Det är dock inte utan utmaningar. Fordonen finns alltså, men i dagsläget saknas i princip tankmöjligheter, vilket Gasum kommer att investera i.

Om systemet får stort genomslag, vilket man tror, kommer inte biogasen att räcka till. Lastbilarna kommer att tanka en mix av fossilgas, det som många förr kallade naturgas och biogas.

– Vi har dock allt att vinna på att successivt öka produktion av biogas och på det vis öka den andelen. Dels är ju biogasen skattebefriad. Sedan har drivmedelsbranschen och transportsektorn storta hållbarhets- och förändringskrav på sig.

Orsakerna till att man successivt minskat grödebaserade råvaror till produktionen är flera.

– Dels handlar det om kostnader. Ökande spanmålspriser har successivt gjort det för dyrt att använda grödor. Vi är också utsatta för ett importtryck av gas, som gör att vi måste pressa kostnader. Danskarna har ett nationell produktionsstöd för biogas och när den importeras till Sverige ges den skattebefrielse. På detta vis ges den dubbla stöd vilket är svårt för svensk biogasproduktion att konkurrera mot. Detta påverkar hela den svenska marknaden.

Dessutom kommer EU troligtvis vilja begränsa biobränsleproduktion med grödebaserade råvaror efter 2020.

– I dagsläget använder vi en mix av råvaror, eller substrat som vi kallar det. Det är lite vall, skadad spannmål, spannmåls-avrens, och en rad olika restprodukter från olika livsmedelsindustrier. Det finns gott om sådant. Vi kan utan problem köra anläggningen på fullt, cirka 60 GHW per år.

Gasum har för avsikt att investera för att kunna ta emot flera typer av råvaror.

– Det är nyckeln till att det här ska gå. Vi behöver kunna använda en bred palett av råvaror, och dessutom kunna ställa om enkelt, efter vad man får tag på och vad politiken säger att vi bör använda. Att vara beroende av en råvara är för känsligt.

– Vi vill bland annat kunna använda gödsel, matavfall och kanske också slakteriavfall. För det behövs en annan typ av mottagningskapacitet, men också en hygienisering, alltså en upphettning av råvaran Den krävs för att vi ska kunna sprida rötresten på åkrar.

Här finns dock fortfarande frågetecken.

– Det har hänt mycket bra med Svensk klimatpolitik. Många beslut har tagits som är på rätt väg. Men fortfarande finns en för stor osäkerhet. Även om vi skulle få investeringsstöd kan vi inte investera tiotals miljoner utan att vara säkra på långsiktighet. Biogas är som sagt skattebefriad, men bara fram till 2020. Vi skriver 2018, och inga beslut har tagits än. Det är för kort horisont.

Markus menar också att man måste se till att vi har lika villkor som grannländerna.

– Med en rörlig marknad fungerar inte regler som gör att vi tappar konkurrenskraft, särskilt inte mot grannländer. Villkoren måste vara likvärdiga annars riskerar produktionen att läggas ned eller inte utvecklas.

Annons: