Effektdebitering – snart i ett elskåp nära dig

Det finns planer hos flera elbolag runt om i landet att införa så kallad effektdebitering. Man vill få folk att sprida ut sin elförbrukning för att kapa de effekttoppar som innebär påfrestningar på överföringskapaciteten i elnäten.

Textstorlek:

Ett fåtal elbolag i landet, däribland Malungs elnät, har redan gått över till något som kallas effektdebitering av nätavgiften. Effektdebitering kan både bli dyrare och billigare beroende på hur man använder el. Flera nätägare planerar att införa effektdebitering.

Annons:

Som det ser ut på de flesta håll i dag betalar man ju i dag två delar för sin el. Dels betalar man för själva kilowatt-timmarna och dels en elnätsavgift. Elnätsavgiften är sedan oftast uppdelad i en fast och en rörlig, så kallad överföringsdel. Den rörliga delen beräknas på hur många kilowatt-timmar man förbrukar.

Den fasta delen beräknas på hur stor säkring man har. Ju större, desto dyrare.

Med effektdebitering räknar man på ett annat sätt. Då mäts elen timme för timme. Man betalar en nätavgift på ett slags medel på de timmar man förbrukat mest el. Den beräkningen ersätter den rörliga överföringsavgiften.

Enligt vad Svea Jord & Skog erfar är de flera nätbolag som tittar på möjligheten, eller redan planerar att införa effektdebitering. Hur den kommer se ut, kommer, precis som den vanliga nätavgiften i dag, variera lite från var man bor, vilken nätägare man har.

På bolaget Malungs elnät har man ersatt den vanliga rörliga överföringsavgiften med effektdebitering. Det fungerar så här: Effekten mäts, timme för timme. Man betalar sedan utifrån ett snitt över de fem timmar i månaden då man förbrukar mest el, effekttoppen. Det kan bara bli ett effektvärde om dagen, även om man mäter alla dygnets timmar.

– Tanken med det här är, att speciellt vintertid, jämna ut förbrukningen över dygnet. Vi har då stora effekttoppar på morgon och eftermiddag/tidig kväll. Dessa toppar skapar en del problem för oss och ställer stora krav på kapacitet. Som minst el går det åt på natten. Därför har vi valt att ha så kallat fri tid mellan 19.00 och 07.00. Då gör vi inga effektmedelvärden, berättar Kajsa-Stina Gyllenvåg, på Malungs elnät.

Infaller förbrukningstoppen nattetid, mellan 19.00 och 07.00 räknas den alltså inte, man kallar det fri tid. Då är det bara att bäsa på så mycket propparna klarar.

Konkret innebär det att man, exempelvis om man redan vet att man har hög grundbelastning, exempelvis med kallt väder och elvärme, värmepumpar, etc, tjänar på att jämna ut elanvändningen under dygnet. Kanske kan man ladda elbilen på natten, och vänta med att slå på bastun till efter sju, kanske vänta med tvättmaskinen och diskmaskinen. Har man elvärme kan man ju tänka sig att man sänker värmen på dagen, eller laddar en ackumulatortank med el på natten.

Har man möjlighet att elda ved för varmvatten kan det vara bra att elda ordentligt på dagen, om man vill bada på kvällen, medan elen får värma beredaren under natten.

Det finns också två taxor för effektdebiteringen. Det är väsentligt billigare på sommaren.

– Det är för att vi har störst effekttoppar vintertid.

Malung har infört effektdebitering för de som har 63-amperes säkringar heller mindre. Det innebär alltså även en del företag och jordbruk.

– I och med prisförändringen så sänkte bolaget också fasta avgiften med 30 procent för alla upp till säkring på 63 ampere. Det blir alltså en billigare säkringsavgift.

Positivt för de som ibland kan behöva större säkring. Ett exempel är jordbruk där man torkar hö eller spannmål. Där kan högre säkring behövas under en kort tid, men med vanlig fast avgift innebär det ju ofta att man betalar för mycket större delen av året.

För ett jordbruk kan det ju vara knepigt att flytta över förbrukning till natten, eller kvällen, även om det givetvis finns förbrukare man kan styra över till kvällar och nätter.

Solfångare kan möjligen hjälpa till att kapa effekttoppar dagtid. På företaget Solkraft i Viby, söder om Örebro erbjuder man ny teknik som möjligen kan vara till hjälp, Per Halldin berättar:

– Det finns ett batterisystem, som alltså laddas av solfångaren. Men det kan också laddas av elnätet.

Om det införs effektdebitering är det ett hjälpmedel att jämna ut förbrukning och kapa förbrukningstoppar under dagtid.

– Vi har nyligen installerat en solcellsanläggning med ett batteri som under ett par timmar timmar kan ge fem kilowatt. Det räcker till en hel del. Ofta har man effekttoppar under rätt begränsad tid.

På moderna värmepumpar finns ofta också funktioner som gör att man kan styra över elförbrukningen så den använder mer el på natten än på dagen.

Annons: