Lantmännen inför DON-kontroll vid silon i Kumla

Textstorlek:

Högre krav från köpare och tilltagande problem med svampsjukdomen DON i havre gör att Lantmännen nu på flera platser i landet investerar i provtagningsutrustning. I Kumla kommer det sannolikt också att byggas en stor tälthall där man under toppar ska kunna lagra spannmål i väntan på vidaretransport.

Annons:

Det är högre krav från industrin och regler kring svampsjukdomen DON som gör att man nu investerar i ny provtagnings­utrustning. I samband med det byts också kojan där personalen som sköter provtagningen vid fordonsvågen sitter och jobbar.

– Kojan är uttjänt sedan flera år och måste bytas ut, säger Henrik Appelqvist, Platschef för Lantmännen Lantbruks produktion i norra Sverige, där i princip alla spannmålsanläggningar och foderfabriker från Kumla upp till Holmsund vid Umeå ingår. 

Det är tilltagande problem med DON som gör att man nu investerar i utrustning för att ta ett DON-prov på plats.

– Tidigare har vi ju tagit det provet med de andra proverna, de som utgör grund för betalning till odlaren. Vi tar ju normalt bara vattenhalt här på mottagningen för att kunna styra varan till rätt ficka. Problemet är ju då att vi då riskerar att kontaminera tusentals ton råvara här. Vi får ju provsvaren först när havren gått in i fickorna. Det innebär att vi måste prover i den inlagrade spannmålen för att kunna kartlägga kvaliteten i efterhand innan leverans sker.

Henrik menar att det skapar problem.

– Industrin och regelverk kräver att vi får ha en viss maxhalt av don, den ska vara så låg som möjligt. Som systemet ser ut i dag riskerar vi ju som sagt konta­minering, sammanblandning, med helt frisk råvara, som i värsta fall då kan behöva kasseras.

I klartext innebär det att vi nu kan sortera på DON på alla inkommande havrelass innan man tippar i mottagningsgropen. Analysen av DON tar 20 minuter per prov. Visar provet över gränsvärdet får jordbrukaren välja mellan att ta med sig havren hem igen eller att vi skickar partiet för biogasproduktion. Vi har krav på att råvaran ska vara frisk och sund vid leverans.

Provet ska tas med den vanliga provtagningsutrustningen, med hjälp av det som kallas Rakoraf. När provtagningsröret förs ned i lasten pressas spannmålen upp i provtagningsröret där det fångas upp av en luftström och via slangledningar transporteras till en uppsamlingsbehållare i provtagningsrummet.

– Där blir det ingen förändring. Provet sker på samma sätt som tidigare. Vi anser att det i dagsläget är det mest rationella och säkra sättet att ta prov i spannmålsleveranser.

Det finns en viss kritik mot bland annat att provtagningen saknar tak. Något sådant kommer dock inte byggas. Man anser att utrustningen klarar att användas även under dålig väderlek

– Men vi kommer sannolikt att göra andra investeringar här i Kumla. Vi planerar för en stor tälthall, på 100 gånger 40 meter. Bakgrunden är positiv, nämligen kraftigt ökande skördar de senaste åren. Det har gjort att lagringskapaciten här inte riktigt räcker till i skördetid. Vi har ett utförselbehov på ungefär 12 000 ton per under skörden. Det är drygt 300 långtradare.

Den hall man planerar kommer att ligga lite bakom silon. Man ska kunna lagra fyra meter högt, vilket innebär cirka 10 000 ton.

– Där ska vi lagra torkad råvara. Det innebär att det ibland, i toppar även fortsättningsvis kan komma att otorkad spannmål ute på gården. Det finns tält på flera mottagningar och utskeppningshamnar i landet.

– Det går utmärkt att lagra spannmålen så i flera månader. Blir det kallt går det längre. Tanken är ju att det här bara ska användas för att jämna ut topparna.

Annons: