Oviktigt jordbruk

Textstorlek:
Annons:

Förra året kom äntligen regeringens utlovade livsmedelsstrategi. För första gången på flera decennier slog en Svensk regering fast att vi ska öka livsmedelsproduktionen i Sverige. Vi ska både öka självförsörjningsgraden och faktiskt också, enligt regeringen, exportera livsmedel. Man sätter också livsmedelsproduktionen i en totalförsvarsaspekt utifrån det förändrade säkerhetsläget. Vad som skulle hända om Sverige blev avstängt exempelvis?

Livsmedelsstrategin har sedan tuggats ner till regionala livsmedelsstrategier där regionerna, Länsstyrelserna och kommunerna tagit ställning till hur strategin ska förverkligas. Hur det ska påverka exempelvis planarbete. I Örebro län exempelvis, skrev alla 12 kommuner på för att utöka arealen brukad jordbruksmark och bevara den som finns samt att öka livsmedelsproduktionen.

Frågan är dock vad det betyder i realiteten när kommunerna nu gör sina översiktsplaner?

Svaret är enkelt! Inte ett skit!

När kommuner ska växa, ja, då är det fortfarande så att man knappast ser de gröna näringarnas tillväxtpotential. Riktigt bra jordbruksmark finns uppenbarligen i överflöd och ska användas för viktiga saker som logistikparker, industrier, bostäder. Jordbruk är mindre viktigt och kan avvaras. Finns ingen jordbruksmark går det lika bra med skogsmark med bästa bonitet.

I det här numret av tidningen uppmärksammar vi Kumla kommun. När man vill växa, expandera, ska det ske just via logistik och industrier. I sitt förslag till ny översiktsplan är cirka 300 hektar av Närkes kanske bästa jordbruksmark för humangrödor inritad för det ändamålet. Trots att det finns sämre mark på andra håll i kommunen. Markens produktivitet betyder inget. Det som är viktigt är läget. Närheten till en motorväg och en riksväg gör att där ska man ha logistik och industrier. Att det finns familjer som lever och bor på marken, företag med flera anställda och massor med livsmedelsproduktion, och över 100 boende, betyder inget, det är oviktigt. Kumla ska växa, genom att locka logistikföretag.

”Vi har skrivit på den regionala utvecklingsstrategin, men vi är inte den enda kommunen i länet”, blir kommunalrådet Katarina Hansson, (s), svar när jag frågar henne om förslaget till översiktsplan.

Hon svarar inte på frågan var i Örebro län hon anser att livsmedelsproduktionen bör öka. Kanske ser hon framför sig en kraftigt utökad spannmålsodling i exempelvis Ljusnarsbergs kommun, som i dag till stor del domineras av bolagsskog.

Trots att det sedan länge står i miljöbalken att man inte ska bygga på produktiv jordbruksmark sker det fortfarande av ren slentrian. Politiker och tjänstemän som arbetar med planer är ofta, som i fallet Kumla, inte ens medvetna om att det finns jordbruksmark som är mer eller mindre produktiv. Man ser obebyggd mark som är lätt att bygga på. Att man för alltid föröder världens kanske bästa mark för humangrödor, bidrar till att minska livsmedelsproduktionen och krossar familjers framtid är oviktigt.

Annons: