Det viktiga skogsbrynet

För att öka mångfalden och pollineringen av grödor kan bin placeras i skogsbrynet. Foto: Sven O Sundin
Textstorlek:

Övergången mellan skog och åker kan se olika ut. Tät granskog till åkerkanten eller ett anpassat varierat skogsbryn. Ökad mångfald och gynnsammare odlingsförutsättningar följer med ett välskött skogsbryn.

Annons:

Det är ett samverkansprojekt mellan ett antal organisationer och myndigheter som nu vill rikta intresset mot skogsbrynen i landet. I en rapport med åtföljande skötselråd vill man öka intresset för öppnare skogsbryn.

En inventering visar att det är vanligt att skogen slutar i direkt anslutning till åkermarken. Genom att variera övergångszonen kan man räkna med ett antal ekosystemtjänster som ökad mångfald, stimulera insektslivet som ökar pollineringen och dessutom bidrar till att ge bättre vindskydd för den bakomvarande skogsmarken.

Med ett förbättrat bryn följer också att förutsättningarna för viltet förbättras. Ett skogsbryn är omtyckt som betesplats och viltet hjälper till att hålla brynet öppet. Ett lövträdsinslag i övergångzonen gynnar mångfalden och ger dessutom kulturlandskapet ett ljusare och mer inbjudande intryck.

Det var 2014 som miljömålsrådet åter upprättades med representanter från 17 myndigheter. Ett gemensamt arbete är att stimulera mångfaldsarbetet bland annat i övergångszonerna mellan skog och åkermark. Dessutom skulle man se om det fanns hinder i form av lagar och bestämmelser samt att intensifiera rådgivningen till markägare. Utifrån den översiktliga utredningen vill man öka kunskapen om skogsbrynens betydelse och i ytterligare ett steg forma styrmedel för en förändring. Man konstaterar i utredningen att det finns bra förutsättningar men också faktorer som kan minska skogsbrynen i svensk odling.

Under senare år har markanvändningen ändrats så att det blivit en tydligare uppdelning mellan skogsbruk och jordbruk. Beten på utmarker har blivit ovanligare och såväl skogsbryn som hagar och ängsmarker minskar.

Skogs- och lantbruksakademien har nyligen genomfört en omfattande genomgång av framtida förutsättningar för ängsmarker och hagar där man konstaterar att ett betat ljusare landskap har betydelse men samtidigt är hotade miljöer. Under rubriken Utan pengar – inga ängar och hagmarker konstaterar man behovet av samhällets stöd för att landskapstyperna skall kunna bevaras. Det gäller även skogsbrynen som ibland kan utnyttjas för skogsbete och där betande djur hjälper till att hålla marken öppen.

I sin sammanställning konstateras ett antal åtgärder som skall medverka till stöd för skogsbryn och hagmarker. Rådgivningen bör öka inom skogs- och lantbruksnäringen, ett närmare samarbete mellan rådgivare inom olika myndigheter och organisationer samt att utreda om det behövs kompletterande skyddsformer inom biotopskyddade områden i miljöbalken.

Vidare förslag är att se över föryngringskravet i Skogsvårdslagen.

Annons: